Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hellquist, Elof. Några s. k. pleonastiska bildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGllA S. K. PLEONA8TISKA BILDNINGAR
69
net bekant för hela staden, någon egentligen populär person
synes han knappast ha varit.
Möjligt är dock, att uttrycket uppkommit på Västkusten.
Enligt vad prof. Fr. Wulff meddelat mig i anledning av
ovanstående förmodan om dess härledning, vistades på
1850-talet i Marstrand som badgäst en förnäm äldre ryss med
namnet Bodisco, som sannolikt var identisk med det nämnda
legationsrådet. Faktiskt är att just vid den tiden ordet blev
ganska allmänt i Göteborg. Ha vi alltså här att göra med
en göteborgsvits? Möjligen har i alla händelser boddisken
spelat in, i vilket fall ordet snarast inte bör föras hit.
Svenska Akademiens ordbokssamlingar lämna om ordet
ingen upplysning av vikt. Det har en gång använts av
Levertin. Utan tvivel bör det emellertid kunna uppdrivas i
gammalt Göteborgstryck från 1850- och 1860-talen (visor,
kupletter o. d.).
En tredje bildning av detta slag är slutligen tungus, om
flegmatiska eller tungsinta personer.
I fråga om samtliga dessa ordskapelser bör anmärkas,
att de, trots sin inbördes likhet i formellt avseende, till sin
genesis sannolikt inte böra ställas på alldeles samma plan.
Bodisko, pigesch och tungus göra intryck av ord, som från
början använts medvetet skämtsamt. Beträffande åtminstone
vissa av de övriga, t. ex. gapstock och såskopp, förefaller det,
som om de framsprungit ur behovet av mera fylliga och
målande uttryck, varvid man måst tillgripa sådana, som från
betydelsesynpunkt alls inte passade. Samtliga till denna grupp
hörande ojd, som här uppräknats (utom skalmeja, som på
sätt och vis inte hör dit), äro nedsättande personbeteckningar
av ett slag, som nästan uteslutande användas i affekt, och
denna omständighet har utan tvivel haft betydelse vid deras"
bildning.
De ovan anförda orden — av båda grupperna — äro
för övrigt på en teckning av Fritz v. Dardel "Grupp av
diplomater"; se dennes Minnen 1: 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>