Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Frödings randglosor till “Svenskan som skriftspråk“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
RUBEN G:80N BERG
"Skulle ej i framtiden kunna åstadkommas ett för tal
ocli skrift gemensamt approximativt korrekt språk med det
nuvarande talspråkets såväl som skriftspråkets förtjänster men
utan deras brister och därtill besittande förtjänster utöfver
bägges samt rikt både på konkreta och abstrakta ord och
uttryck?" Alltså: både-och, icke: antingen-eller, det är helt
och hållet frödingskt.
Med den böjelse för upprepning av samma tanke, som
utmärker Frödings skrifter från senare år, återkomma
synpunkter ur ovanstående utläggningar gång på gång i
anmärkningarna. Till Cederschiölds påpekan, att talandet har
avgjort företräde framför skrivandet som medel att lätt meddela
sig med andra (s. 66) fogar Fröding sålunda reservationen:
"ja, i de fall då man öfverväger lika samvetsgrannt när man
talar som då man skrifver — gör man ej detta kan talandet
ha den olägenheten att vara ett mindre korrekt uttryck för
korrekt uppfattning än skrifvandet".
Mot talspråket riktar Fröding naturligtvis flera kritiska
anmärkningar och särskilt ogillar han Cederschiölds påpekan
av, att man i muntlig framställning är mindre logisk än i
skriftlig och icke heller begär strängare logik av den förra.
"Dock", skriver Fröding, "torde man med rätta finna
önskvärdt att äfven i samtal logisk reda och exakthet
approxi-ineras så mycket som i ett samtal är möjligt". Någon
synnerlig respekt för kravet på att snabbt kunna uttrycka sig
hyste Fröding uppenbarligen icke, och han finner inte rätt,
att detta krav skall sättas före det på logisk riktighet. "Dock
torde öfning i logisk uppfattning", heter det i frikanten till
s. 138, "hvilken öfning torde försiggå mästadels vid äftertanke
i ensamhet äller vid skriftlig värksamhet gagneligt påvärka
äfven den så öfvades samtalsspråk, förutom att man genom
att rikta energi därpå torde kunna åstadkomma mera logisk . ..
(oläsbart) äfven vid den hastiga framställningen i ett samtal.
Dessutom torde ej under alla omständigheter särdeles stor
hastighet i framställningen vara nödig äller önskvärd ens i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
