Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Frödings randglosor till “Svenskan som skriftspråk“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
RUBEN GISON BERG
117 en motivering för den gamla förmaningen till de unga
att icke börja meningen med "jag". Fröding invänder
på goda grunder: "Jag har hört eller läst denna regel för
brefskrifning och försökt följa den, men har icke funnit någon
tillräcklig grund för dess rigtighet. Det torde ej vara
egenkärare och oförskämdare att skrifva "jag har mottagit ert
bref" än att skrifva: "Ert bref har jag mottagit". S. 151
antecknar han som prov på kraftfulla tilläggsord: "I
Tyskland har jag hört orden "riesig klein" och "kolossal klein"
(jättelikt, kolossalt liten). I Sverige hafva vi det närstående
uttrycket "gräsligt godt" ". Cederschiöld översätter talspråkets
"inte oäven" med normalprosans: mycket bra, mycket vacker
etc. (s. 154), vilket framkallar Frödings anmärkning: "i mitt
språkmedvetande har detta endast svagt berömmande
betydelse ungefär som "non sine" i skolbetyg". — Cederschiölds
likhetstecken mellan pigg eller vaken och "snillrik" (s. 155)
föranleder Fröding till reservationen: "knappast". Ord med
tyska förstavelser ha ofta ej kunnat intränga i samtalsspråket,
framhåller Cederschiöld (s. 276); Fröding tillägger:
"fortfarande torde dock brukas i detta" och "anamma mig torde
vara brukligt i mycket ledigt samtalsspråk (ehuru ej
synnerligen "bildadt" sådant)". På s. 281 gör Fröding följande
till-lägg till Cederschiölds framställning av pronominet ’vilken’ i
skriftspråket: .... "samt i förbindelse med præpositioner,
"genom hvilken, på hvilken" etc. i växling med "hvarpå,
hvarigenom" etc. och i genitiv "hvilkens" i stället för "hvars"
plur. "hvilkas" torde vara att föredra framför "hvars" med
plural bet."
Av intresse är en allmän uttal an på s. 217, där
Cederschiöld utlagt, hurusom skriftspråket i genomsnitt blir mera
konservativt, talspråket däremot mera fallet för nymodigheter.
Fröding tillägger: "Ett klokt begagnande af gammalt och
nytt torde vara lämpligt såväl i skrift som tal liksom ett
klokt förkastande af oändamålsenligt gammalt och nytt.
Neo-mani och Palæomani torde vara lika förkastliga som Neofobi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
