Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Frödings randglosor till “Svenskan som skriftspråk“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
RUBEN GISON BERG
sig med hvarandra torde primitiva människor ha begagnat sig
af tecken i en äller annan materia omväxlande med muntliga
härmningar af företeelser? Se dock den skillnad som förf.
gör mällan ljudskrift och begreppsskrift." Fröding kan
därför inte heller godkänna påståendet, att tankespråket har
långt färre ord än det yttre språket ty: "har ej hvarje ord
jag medvetet uttalar eller skrifver föregåtts af ett ’tankeord’"
frågar han (s. 60). Naturligtvis antar han då också, att
skillnaden mellan "det obundna tankespråket" och normalprosan
ej är så stor, som Cederschiöld anger (s. 67): "Kanske ej hos
alla den "normalprosa" är korrektare än det som förf. (kanske
olämpligt) kallar "fritt tänkande", och man bemödar sig att
tänka så korrekt som möjligt torde ens "tänkespråk" så
småningom alltmer närma sig normalprosan, hvilken i sin
ordning dock torde ändras och i alla händelser böra ändras i
enlighet med korrektare uppfattning af ordens och
betydelsens förhållande till hvarandra."
Fröding frestade även självständiga definitioner av ord
och språk: "ord = muntlig äller skriftlig beteckning af
varande? Språk = helkomplex af de ord individ äller grupp af
individ begagnar?"
Ett rum för sig intaga Frödings funderingar om
språk-frändskaper och språkurhistoria. Cederschiölds inledningskapitel
har gett Fröding anledning att skriva ned en hel del sådana.
Till notisen om, att de flesta europeiska folken samt de
indiska och persiska härstamma från ett ocli samma folk (s. 10),
knyter han följande förslagstanke: "Betviflas af Alsberg (i
en bok om människornas härstamning). Mig förefaller
följande förlopp sannolikast. Ett urfolk med gemensamt språk
(det ariska folket med det ariska språket) har splittrat sig i
flera stammar med skilda ariska språk — hvar och en af dessa
stammar har mer eller mindre sammansmält med icke-arier,
ättlingarna af denna blandning ha bibehållit det ariska stam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
