Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Frödings randglosor till “Svenskan som skriftspråk“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
RUBEN GISON BERG
En i Hissarliks undre lager af Scbliemann funnen inskrift å
ett lerkärl har af en tydare påståtts innehålla kinesisk skrift
— måhända är det den tidiga hieroglyfskrift som möjl. är
upphofvet såväl till kilskrift (mesopotamisk) som modern
kinesisk skrift (å papper). För att afgöra detta torde
behöfvas jämföra (!) Hissarlikskriften med tidiga mesopotamiska
samt kinesiska? I Kinas äldre historia lära finnas antydningar
till att kineserna erfarit kulturinflytande från väster, dock
närmast från trakterna vid Kühenlün, hvilka ju dock äfven de kunna
påverkats från väster. (Se Panthier.) De äldsta kinesiska
kejsarna lära ha haft sitt residens i Kinas väster i närheten af
de tibetanska bergen (Panthier). Panthier anser den af de
äldsta kejsarne brukade benämningen Ti (suverän) vara
stam-besläktad med "dieu" (jfr deus, freds, dyans, Tiu, Ty(e)r."
På s. 14 har Fröding gjort en anteckning till vad där
säges om runristningar ’ på skivor: "Månne ej förkristliga
sånger och sagor på detta sätt antecknats mycket tidigare än
som antagits. Se en isländsk saga, där jag vill minnas att
dylik runuppskrift af sång omtalas?" — Om de runor, som
finnas på brakteater och ej bilda ord (s. 15) förmodar
Fröding: "kunna möjl. vara begynnelsebokstäver till ord?" —
Till Cederschiölds ord (s. 32), att kultursamhällen sådana som
våra nuvarande äro otänkbara utan ett länge nyttjat
skriftspråk knyter han en djärv framtidsbild: "kanske dock
möjligen sedan telefon- och fonografmeddelelser ytterligare
utvecklats? Om telepathien blir bevisad vara ett faktum och
kan brukas som meddelelsemedel torde äfven detta inkräkta
på skriftspråkets område?" — Att Sokrates med sin daimon
menat hvad vi kalla samvetets röst, anser Cederschiöld visst;
Fröding reserverar sig: "Ar ej viss på det". — De av
Cederschiöld som huvudsaksord betecknade orden i tankespråket
(s. 55) karakteriseras av Fröding ganska lyckligt som:
"beteckningar för öfverkathegorier som omfatta underkathegorier
och underkathegoriers underkathegorier, d. v, s. beteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
