Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Frödings randglosor till “Svenskan som skriftspråk“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖDINGS RANDGLOSOR TILL "SVENSKAN SOM SKRIFTSPRÅK" 87"
för system?" — Uttalandet, att synsinnet kan sägas vara
mera andligt än hörselsinnet (s. 64), förser Fröding med ett
frågetecken. På ett annat ställe, där orden andlig och
sinnlig förekomma (s. 7), har han roat sig med att söka redogöra
för deras usuella betydelser: "Sannolikt två- äller
mångtydigt ord? Sinnlig 1) = med sinnena uppfattad. Sinnlig 2)
= med sinnena uppfattbar. Sinnlig 3) = med de fem sinnena
uppfattad. 4) uppfattbar. 5) = med sinnena uppfattad (jfr
sinnlig varseblifning). 6) = med de fem sinnena
uppfattande. 7) = lysten äfter njutning genom de fem sinnena. 8)
= lysten äfter könsnjutning. Andlig 1) = okroppslig. Andlig
2) = i mänsklig personlighet förefintlig. 3) = i mänsklig
föreställning förefintligt. Andlig 4) gudfruktig; Andlig 5) clericus?
Ordet torde brukas att beteckna ännu flera entiteter? Dylika ord
torde ej sällan ge anledning till så kallade hornslut, d. v. s.
felslut, bestående däri att när ett och samma ord betecknar två olika
entiteter så ... . den .... af dessa entiteter samma
egenskaper." S. 100 gör han en liten utvikning: "åtskilliga
interjektioner torde öfvergått till verb och substantiver i det de
kommit att brukas att beteckna med interjektionen förbundna
entiteter — t. ex. "öja sig" — om jag ej misstar mig finns
i persisk myth ett ormväsen kalladt "sji" — möjl. har
namnet ursprungligen framkallats af smärteropet vid ormbett.
Först har ropet "oj" vid ormbett uppstått — detta har
brukats att beteckna orm i allmänhet — sedan
ormgudomlighet". — S. 104 gissar Fröding på tal om att jojomän
ursprungligen var bedyrande: "jfr "amen" — möjl.
besläktade ord". — När Cederschiöld (s. 131) kallar den
sokratiska dialogen numera nästan obruklig, tillägger Fröding:
"Om jag ej misstar mig brukadt af Rydberg i en afhandling
i "Varia"." — Cederschiöld (s. 305): Och ofta missförstås
pa-rallellismen i orden "ridande på en åsninna, och på en
ås-ninnas fåle", så att man tror, att, det är fråga om två olika
djur, vartill Fröding anmärker: "Detta misstag synes själfva
profetieuppfyllelsen ha gjort sådan den framställes i ett af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
