Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 HENRY OLSSON
i danskan: det finns redan hos Molbech. — I, n. 77. i:
avstickarevågi
begejstrade da. begeistret, ’själfull’, ’snillrik’, ’hänförd’, ’hänryckt’)
finns icke i någon svensk ordlista eller ordbok, icke ens
SAOB. Ordet finns redan hos Molbech. — I, s. 23. 20.
begejstring, se föreg, ord! — II, b, 494; II, t.
bejakelse, da. Bejaelse, ’bejakande’, ’jakande’. Se betingelse!
I, x, 341.1.
besvikelse, da. Besvigelse, ’besvikenhet’, ’missräkning’. I
SAOB betecknas detta bruk av ordet såsom "efter d. ny
an v., mindre br." Dess äldsta citat är från 1903. Ordet
har ej anträffats i någon annan svensk ordbok eller
någon svensk ordlista. I, o, 125.9 (1903); I, u, 181. 26;
I, w, 102.20, 134,26, 285.12; I, x, 13.8, 224.14, 226.7.
230.25, 236,4, 293.16, 331.2; I, y, 261.9. Jfr följ. ord!
betingelse, ’förutsättning’, ’villkor’. SAOB anser det komma
av da. Betingelse men anför citat redan från Geijer 18?5.
I en anmärkning tillägges: "Ordet kännes ännu
främmande för åtskilliga, särsk. äldre personer; jfr Linder, Regi.
209 (1886)". — Det är ju nu fullständigt införlivat med sv.
Finns icke hos Dalin eller Sundén, däremot hos
Lundell, Lyttkens-Wulff och i SAOL7. — I, q, 185.6.
(Ytterligare 5 ggr).
— De tre sista orden, bejakelse, besvikelse och
betingelse, tillhöra en grupp, verbalabstrakterna på
-elseJ vilken på senare tiden utträngC en stor del av de
tyngre och obekvämare substantiven på -ande (-ende).
Härvid har man ofta lånat eføe-avledningar från
Danmark, där de förekomma rikligt. — Man har också
försökt ersätta substantiven på -ande (-ende) med sådana
på -ning och -an, även härvid ibland lånande från
Danmark. Cederschiöld, som behandlat dessa bildningar
i sin ovan nämnda bok, säger, att vid reaktionen mot
arøcfe-avledningarnas herravälde "göras ofta missgrepp,
i det man, påverkad av dansk-norska eller tyska
förebilder, skapar avledningar på -ning, -an eller -else, som
förefalla alltför osvenska; i sht dansk-norskan blir lätt
missledande, eftersom den har vissa avledningsändelser
gemensamma med svenskan, men brukar dem i andra förbindelser".
Beträffande else-orden tror ej Cederschiöld, att de
skola visa sig vidare lifskraftiga, emedan "avledningen
icke har blivit i djupare mening nationell". Bland "de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
