- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
101

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAN ISMER HOS PER HALLSTRÖM

101

blink som neutrum är väl da. Blink (-et). — I, j, 42: ’sitt

blink\ Finns i Brand (17:e uppl., s. 154).
bliva till i betyd, ’bliva’, ’bliva ngt av ngn 1. ngt’ är enligt
Celander S. o. S. IV, 90, hos H. da. blive til noget. Denna
konstruktion är ytterst vanlig hos H.: den har
antecknats icke mindre än 275 gånger. — Ex. I, m, 61. 9: "det
hela såg ut att bli till ingenting"; I, v, 9.21: "Till lek
blir färden, till ro och till lust"; I, e, 60.6: "Det blev
till skälvande förfäran, det blev till tramp och steg" o. s. v.

Jfr Brand17, s. 163: "Kan jeg hjælpe, jeg, for fanden,

at jeg blev til den jeg er?"

Säkerligen är konstruktionen hos H. ett
medvetet lån, tillgripet, emedan det ansågs vara stilistiskt
verkningsfullare än det enkla ’bliva’. Någon gång
förefaller emellertid hans bruk av detsamma alltför osvenskt
och därför misslyckat, såsom i följande ex. (II, i):
"Vederbörligen förgrovat av skådespelare utan humor,

som det vore rätt tänkbart att dess öde kunde bli tillu–-

bliva till att, se ’vara till att’l — I, g, 104; I, r, 150.28;
I, x, 114. 20: "så blev också hållningen inför den yttre
stormen icke till att rädda".
bottna i betyd, ’ha sin grund i’ är da. bunde. — I, 1, 147. 7;
I, m, 109.17: (prästen) "förvånades över flickans lugn
och undrade, vad det kunde bottna i"; I, o, 35.23; I,
x, 372. 8, 189. 1.
dala i betyd, ’sakta sänka sig ned’, ’sjunka’, ’falla’ (SAOB 4).
Då denna betydelse, som är huvudbetyd, i da., nt. o.
holl., först sent uppträder i svensk litteratur, "ligger
det", säger SAOB, "nära till hands att antaga, att
dessa (utom betyd. 4 äv. 5 i OB) bero på inflytande
från d. i senare tid." — I, f, 115.3: "doft och fågellåt
–dalade i den friska, stilla luften"; II, h:
fruktblom — — dalande ned. Jfr härmed Drachmann,
"Dæmpede Melodier", 162: "Røgen den daler" \ Ibsen,
Brand17, s. 87: — — "da daler den som duen hvid",
ss. 190, 206 o. 238.
det, använt pleonastiskt. Tilläggande av ett överflödigt det
är ganska vanligt i danskan. Hos Levertin anses det
av Berg S. o. S. XI, 278, bero på dansk påverkan. "Då
detta bruk uppträder rätt ofta hos Hallström, har man
kanske att tillskriva det danskt inflytande. — Ex. I, f,
.9.15: "En själsrörelse var troligen, som språket gissat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free