Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 HKNKY OLSSON
"en ny eggande önskan", 108.24: "flöjternas eggande
vemod", II, ä, 140: eggande–vällust m. m.
ensartad torde vara da. ensartet, ’likartad’. Ordet finns ej
i något av de sv. lexika, jag gått igenom. — I, c,
199. 23: "nyponrosorna — — så ensartade i sin form."
fattad i betyd, ’beredd’, ’förberedd på ngt’ är da. fattet
("være fattet paa alle Muligheder" o. d.). — I, w,
34.8: "Men det kan dröja veckor, bror Dahl; du är
fattad på det?"
fatta sig samman är en variation av uttrycket’taga sig samman
(se detta!). — I, f, 61.4, 151. 7, 208.26; I, i, 99.21.
felgrepp förekommer enligt Ljunggren redan hos Stiernhielm
(1649). I betyd, ’missgrepp’, ’misstag’ anses det av
Celander S. o. S. IV, 74, vara ett lån av da. Fejlgreb men
finns enl. Ljunggren redan 1872. — I, x, 231. 6: "ett
konstnärligt felgrepp."
feltag kan vara da. Fejltagelse men kan också vara bildat på
svenskt språkområde. Bland våra mera moderna
ordlistor är ordet endast upptaget hos Lundell, som dock
försett det med ett ff. (= finländsk förf.). Dalins
ordbok upptager det i egentlig betydelse: "Ett tag
varigenom man förfelar det man ämnat taga" ("mindre
br."). — I, w, 27. 27.
fick gjort och liknande uttryck anses av Lyttkens-Wulff
härstamma från danskan; sv. ’kom åt att göra’, ’kom att
göra’ o. s. v. Konstruktionen är emellertid gammal i
svenskan (se Östergren S. o. S. I, 107). Därtill kommer
något som är viktigare, att dylika uttryck äro mycket
vanliga i talspråk, varför det är fullständigt onödigt att
anse dem som daniserande. — (I, n, 20. 24 m. m.).
fjärrsyn är gammalt i svenskan, finns redan hos Atterbom
(enligt Ljunggren) men bland svenska lexika förekommer
det endast i SAOL7. Levertins upptagande av ordet
antas ha skett under Brandes’ inflytande. H. har även
klarsyn och skarpsyn. — I, e, 225.12; I, g, 202.13:
"Hennes blick blev drömmande av fjärrsyn"; I, j, 27.8,
52. 22; I, q, 120. 22; I, t, 92. 13; I, u, 57. 2; I, w, 122. 1.
flimra, da. flimre, ’glittra’, ’skimra’. Enligt R. G:son Berg finns
det redan hos Lorenzo Hammarsköld, varjämte det blivit
knäsatt i vetenskapligt språkbruk (jfr flimmerhår). —
I, w, 150. 7: "hon halvblundade, så att solskenet
flimrade genom ögonfransarna".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
