- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
105

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAN ISMER HOS PER HALLSTRÖM

105

fordoms hade säkerligen icke kommit att användas, om det
ej funnits en motsvarande dansk form. — I, x, 130. 14:
"fordoms kejsare och träl."
framhäva, da. fremhæve, ’framhålla’. Enligt Berg S. o. S. XI,
256 är det "en sedan länge känd danism". — I, f, 170. 3;
I, g, 125. 8. (Ytterligare 15 ggr).
framhävande, subst, (se föreg. ord!). — I, x, 31. 10.
fruktblom, da. Frugtblomst, ’honblomma’. — II, h.
få något ut av något är da. faa nog et ud af noget. — I, x,
151.17: "Han fick ut av dem vad han kunde liksom de
av honom", 219.3; I, y, 153.3.
följas med är troligen da. følges med, ’följa’. — I, c, 171. 15:

44Vi följas med varann."
förgrämd har före H. använts av Fr. Bremer 1837 (enligt
Ljunggren) och Levertin. Inga svenska ordböcker eller ordlistor
upptaga det. Om H. fått det från Levertin eller direkt
från da. forgræmmet eller på något annat sätt är
naturligtvis omöjligt att avgöra. Jfr de följ. förkommen,
för-skruvad, försliten, förstucken! H. har även fördrömd (II, ö,
32). — I, j, 210.4; I, o, 75.3; I, q, 19.3; I, x, 207.4.
förkommen i betyd, ’avsigkommen’ är enligt Celander S. o. S.
VIII, 236, forkommen men då H. upptog det, fanns det
naturligtvis i svenskan. Varken Dalin eller Sundén ha
det i denna betydelse. Däremot anträffas det i SAOL7,
översatt med ’andligen avsigkommen’. — I, g, 223. 12; I,
m, 3.13: 44förkomna fysionomier", 21.14.
förlösa; da. forløse har en bildlig betyd. ("forløse ens bundne
Tanke44 o. d.), som på sista tiden också införts i
svenskan. Det användes härvid I103 oss mest i pres.
part. — I, d, 113. 22: 44det förlösande ordet44, I, w,
215.6: 4’Detta verkade förlösande på Mattis’4; II, f, 271:
44den allt förlösande idéens blixt.44
för skruvad är da. forskruet, ’excentrisk’, ’överspänd’. Det
utgör ett enligt min mening mycket omotiverat lån,
även i det avseendet, att endast få svenskar begripa
ordet. — I, x, 288. 6: 44förskruvade spekulationer.44
försliten har väl da. forslidt att tacka för sin tillkomst.
Ordet är emellertid gammalt i svenskan: det finns både
hos Sahlstedt och Weste men märkvärdigt nog icke hos
Dalin. Detta kan ju vara en tillfällighet men kan
också förklaras så, att det helt och hållet eller så gott
som dött ut, i vilket fall dess blomstring i våra dagar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free