Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 HENRY OLSSON
skulle bero på förnyat danskt inflytande. Det finns
emellertid även hos Talis Qualis. — I, t, 147. l:
"försliten av år och sår och sorg/’
förstucken, da. forstukket, ’dold’. Detta ord erbjuder en
analogi till det föregående, i det att det finns hos Lind,
Sahlstedt och Weste men icke hos Dalin, Sundén eller
Lundell. Däremot har man medgivit plats åt det i SAOL7
och i Lyttkens-Wulffs ordlista. Ordets upptagande i
senare tid torde bero på inflytande från danskan och
tyskan. — I, g, 36.16; I, s. 26.10.
förståelse, da. Forstaaelse (se betingelse!). Ordet finns endast
hos Lyttkens-Wulff. Om orsakerna till lånet och
betydelseskiftningarna mellan det svenska och danska ordet
har Ljunggren en utredning (anf. st. s. 338). Hallströms
bruk av ordet redan 1894 torde tillhöra do äldsta.
Enligt L. är det äldsta exemplet i SAOB:s samlingar
från Rudin 1889, och Levertin har icke begagnat det
förrän 1901. Från Fröding har jag antecknat det i en
uppsats från 1898 (Efterskörd ss. 146, 166). —I, b, 93. 17 ;
I, c, 67. 22. (Ytterligare 23 ggr).
förvanska är enligt Tamm (Etymologisk ordb.) "återupplivat i
nyaste tid i bet. ’vanställa meningen av’, väl efter da.
’forvanske med s. bet., även ’förfara’, ’förskingra’." Det
finns ej hos Dalin eller Sundén, däremot hos Lundell,
försett med ett sf. (sydsvensk förf.), i SAOL7 och
Lyttkens-Wulffs ordl. — I, g, 236 m. m.
förälskelse, da. Forelskelse (se betingelse!). Enligt Ljunggren
hör det "otvivelaktigt" till de ord "som det realistiska
’genombrottet’ fört in i vårt språk." Närmast
motsvarande ord är väl ’tycke’. Lundell har försett det med
ett sf., SAOL7 med beteckningen ’mest skämts.’ och
Lyttkens-Wulff med ’vard. skämts.’ — I, j, 15. 4, 23. 13,
31. 22. (Ytterligare 17 ggr.)
gemytlig motsvarar, säger Tamm (anf. st.), da. gemytlig; "ett
hos oss helt nytt ord (som i allm. saknas i ordböcker
före de sista tio åren), lånat av nht. ’gemütlich’ i s. bet.,
egentl, förenad med (väckande eller uttryckande)
sinnesstämning." — I, b, 20. 15, 45. 33; I, d, 95. 24, 112. 16; I, f,
12. 23; I, r, 30. 28; I, u, 142. 4; I, w, 162. 3; I, y, 315. 12;
I, z, 37. 16; II, i.
gemytlighet (se föreg, ord) — I, 1, 68. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
