Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAN ISMER HOS PER HALLSTRÖM
111
klarlägga misstänkes av R. G:son Berg vara påverkat från
danskan. Nu är det i alla fall fullständigt införlivat
med svenskan. Cederschiöld använder det i " Verbalabstr."
132. Det finns icke upptaget i någon svensk ordb. el.
ordl. — I, o, 154.12, II, f, 277; II, n; II, w.
komma ngn för misstänkes av Hylén, S. o. S. XIII, 180, vara
danskt, då det urspr, svenska är "komma för ngn" (da.
"det kom mig for, at" — — —). — I, b, 156. 9.
komma till ordet misstänkes av Hylén, S. o. S. XIII, 181,
vara da. komme til Orde, ’få ordet’. — I, x, 61. ii.
komma till syn är .väl da. komme til Syne, ’komma till synes’.
— I, w, 82.9.
kring adj., ’smidig’, ’behändig’, ’rask’. Isl. kringr (= ’rask"
’hastig’), fsv. kringer t. ex. hos Birgitta: "thin öghon
värö kring oc rask til at see skör thing och lustelik".
Finns hos Lind men ej hos Sahlstedt eller Weste. Rietz
upptager ordet (= ’snabb’, ’skyndsam’, ’rask’) från flera
landskap, och det kan ju vara dialektord hos Hallström,
så mycket mer som det förekommer i "Döda fallet".
Annars kan han också ha fått det från norsk litteratur.
I, m, 31.12: "Den (farkosten) roddes med korta åror och
kring a tag".
krympa sig är tydligtvis da. krympe sig, ’kröka sig’, ’böja
sig’. — I, k, 134.17: "Hela Venedig skall skratta, åh,
det så att man krymper sig som en ituskuren daggmask".
Jfr sådana danska uttryck som "krympe sig som en Orm",
"kröka sig som en mask", "selv en Orm krymper sig
dog ved at dø" eller Brand s. 256: Brand ("krymper sig
under den styrtende skred o g stiger opad").
kräsen har upptagits som danism hos Levertin, men häremot
har Ljunggren invänt, att det är sydsvenskt
riksspråksord. Lundell upptager det från västsvensk förf., och
även i SAOL7 finns det. Rietz har det från Skåne,
Småland och Bohuslän. Det är sålunda fullständigt
onödigt att anta danskt inflytande beträffande H:s
användning av ordet. Varifrån det för övrigt må komma, är
det att föredraga framför det svårhanterliga ’kräsmagad’.
Vi ha dock en del synonymer i sv., t. ex. ’granntyckt’
och det från dial. upptagna ’grätten’. — I, p, 117.2;
I, y, 174. 23; I, z, 61. 3.
kvad, da. Qvad L ÆTvad, ’kväde’, ’sång’. Lind har qwäde,
qwad, men ordet finns ej hos senare lexikograf er. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
