Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAN ISMER HOS PER HALLSTRÖM
113
luftning är da. Luftning, ’fläkt’, ’sakta vind’. Jfr Dæmp.
Mel. 139; 32: "Beständig slaar en Luftning os imøde fra
disse Tavler som fra Livet selv." Brand 164:
"vinternatten %bær bedre luftning til os begge." — I, c, 45.28,
176-ib; I, p, 2. io; I, q, 289.9; I, u, 18.4: "brusande,
isande med luftningen av vingarnas slag"; II, a, 367.
luftsyn är det danska ordet för sv. ’hägring’. Weste och
Dalin ha det visserligen men ej SAOL6 eller någon
senare ordb. el. ordl. (Tegnér har luftbild.) — I, w,
288.24: "Den (fregatten) låg hög och orörlig i stiltjen
som en luftsyn
ly, ’skydd för regn och storm’ är danskt. Jfr husly! Fsv.
ly, ’lä’, ’skydd’, ’lugn’ t. ex. i Erikskrönikan: "haffdo
fore rägn och wäder ly". Rietz har det från Skåne (N.
Åsbo) och Halland. I Dæmp. Mel. finns det s. 29:
"Hvor knap et Græsstraa fin der Ly o g Värme" samt s.
47, och i Brand finns det ej mindre än sex gånger, så
att det tycks vara rätt vanligt i norsk och dansk
litteratur,— I, p, 16.13: UI ly bak lyftad hand han såg".
lyhörd finns icke hos svenska lexikografer och torde vara att
sammanställa med da.-no. lydhør. Åtminstone är dess
betydelse densamma som nämnda danska ords. F. Tamm
tror emellertid (S. o. S. IV, s. 189), att det "i formellt
avseende" är beroende "på det i Bohuslän vanliga endast
i neutrum förekommande lyhört, som betyder: ’så
beskaffat, att man hör synnerligen väl på grund av för
ljudets fortplantning gynnsamma akustiska förhålland en „
vare sig i ett ram eller i luften under särskilda
väderleksförhållanden4 4. — Da. lydhør betyder ’soip. hører
skarpt o g klart’, ’gran(d)hør’; mods. ’tunghør’; (bildh)
’fintmærkende’, ’forstaaende’ ("lydhør överför Tidens.
Krav") — (D ahl-Ham m er).
Man har associerat dialektordet, som väl
introducerats av någon västsvensk författare, med ett helt annat
ungefär liknande ord i danskan — alltså ett slags
folk-etymologi! — I, q, 12. 19: "Där växte ett starkt folk,
vant att behärska sig men lyhört för sin själs rörelser".
längst i betyd, ’för lång tid sedan’, ’för länge sedan’ är väl
da. længst. — T, m, 2.14; I, p, 12.19: "när längst det
var förbi"; 134.19. Jfr Brand, s. 146: "jeg længst i
tanken fra mig skrev min arv" — — m. fi.
Språk och Stil. XVI.
8-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
