- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
114

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

HENKY 0L8S0N

lärolystnad är nog beroende av da. Lærelyst, ’vetgirighet’. —
II, g, 200.29.

maktbegär torde vara da. Magtbegær, ’härsklystnad’,
’maktlystnad’. — I, x, 261.».
maktkänsla finns icke i svenska lexika. Troligen har da.
Magtfølelse varit förebilden vid skapandet, sv.
’kraftmedvetande’ o. d. — I, g, 100; I, j, 164.12; I, w, 263. 4.
medglädje är väl da. Medglæde (da. äv. Medsorg o. d.). Jfr

’medlidande’, ’medkänsla’. — I, o, 156. 26.
men efter en negation, sv. ’utan’. Konstruktionen förekommer
någon gång även i äldre svenska i poesi, t. ex. "Däth
war intet länge, men däth war i gålir" (Noreen-Meyer,
"Valda stycken", s. 129) eller, som Spegel skriver i
"Guds werk och hwila", "wj weete, the ey på pålar och

fiolår ä satte, men på lufftenes hwalf–"; Svea: *ej

skilda flockar, men ett brödrafolk" o. s. v. Då
konstruktionen numera hos en del författare uppträder
mycket ymnigt även i prosa, torde det delvis bero på danskt
inflytande. — I, c, 48.10; I, f, 33.13, 196.7; I, g, 63.17,
128.14, 142.22; I, i, 56.9; I, j, 70. 21; I, 1, 146.9, 147.15,
I88.2; I, q, 143.6; I, t, 107.9; I, u, 44.5, 63. 10; I, v,
133.15: "De sista orden äro ej längre Scheherazads, men
sultanens"; I, x, 65.15, 132.7, 219.24, 257.17, 278.1,
304. 24, 352.16, 369.11; II, u.
minna (ngn) om ngt sammanställes av Hylén, S. o. S. XIII,
183, tveksamt med da. ’minde (en) om noget\ — I, c,
74. 26; I, x, 199. 7; I, y, 39. is, 150. 3.
missa är da. misse, ’plira med ögonen’. Dæmp. Mel. (om
Solen): "Den misser med Øiet". — I, o, 2.20: "Hon
hade stora, smala, nu i blåsten litet missande ögon.
missklang är danska, sv. ’missljud’. — I, x, 356.14.
misskännelse, da. Miskendelse, ’misskännande’. Se betingelsel

— I, m, 179. 27.
misstämning finns redan hos Sundén. Hylén misstänker
emellertid något samband med da. Misstemning. —I, n, 19. 9 m. m.
mot; R. G:son Berg har trott sig spåra en användning av
prepositionen mot hos nyare författare, vilken "visat
åtskilliga avvikelser mot tidigare svenskt bruk", och han
tilllägger "i riktning mot det danska". Detta belyser han
med flera ex. från Per Hallström. Då det icke är något
väsentligt att tillägga, hänvisas till Bergs uppsats (S. o. S.
XI, s. 268 ff.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free