Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
HENRY OLSSON
ha namn för är da. och heter på sv. ’ha namn (om sig)’ att
vara 1. göra ngt. — I, x, 130.24: "Ej fantasien så
be-tvang, som hon har namn för."
nedstämd (da. nedstemt) finns hos Sundén och var säkert fullt
införlivat, då H. upptog det. Det användes för övrigt
redan av Tegnér, som i brev till Brinkman d. 3. mars
1825 skriver: "Jag är mindre förstämd än nedstämd.
Jag förefaller mig sjelf som en ut brunnen vulkan." —
I, e, 104. (Ytterligare 9 ggr.)
nedstämning, da. Nedstemning (se föreg. ord!). — I, r, 153. 3.
nedärvd anträffas först i SAOL7, men även det hade varit
använt i många år av svenska författare, då H. upptog
det, och det är således ej danism hos honom. Utom hos
Levertin m. fi. fanns det då också hos Fröding
(Efter-skörd 141, 146 o. s. v.).
Rothman skriver (S. o. S. XI, 57), att den i detta
ord "ingående betydelsen av ned- är väl knappast fullt
svensk." E. H. Tegnér använder det dock skilt från
verbet i följande exempel (Nordisk Tidskrift 1882, s. 17):
"Även andra korstågsminnen hava genom många
mellanhänder ärvts ned till vår tid/4 — I, n, 53.18,21; I, r,
51.2: "nedärvda klagoljud från en hel stams elände";
I, x, 131.20, 199.13, 204.3: "en nedärvd passion",
II, j; II, h.
nek som neutrum är . väl da. Neg -et. Fsv. nek, /*., Lind nek,
m. — I, p, 130.15 "sparvens plats vid neket." — Det
finns även hos Fröding i dikten "Sagoförtäljerskan."
nog så upptages hos Hylén, S. o. S. XIII, 184, som da.
noksaa. — I, x, 219. 27: "erfarenhetens tunga och nog
så avskräckande stoff."
nyhetsgirighet har väl da. Nysgfjjerrighed, ’nyfikenhet’,
’nyhets-begär* att tacka för sin tillkomst. — I, u, 286. 25.
— I Argus finns ny girig (t. ex. 3:dje häftet, s. 43)
liksom i Ekelunds övers, av Tom Jones, s. 36 (1765).
nynna, da. nynne, ’gnola’. Ordet är med y till vokal mycket
sent i svenskan. Dalin har ’nunna’. Hos Sundén och
i SAOL6 saknas ordet men finns i SAOL7 i formen
’nynna’. Lundell betecknar ’nunna’ med ’fm’ (=
folkmål) och ’nynna’ med ’vf’, ’sf’ (= västsvensk o. sydsv,
förf.). — Isl. nunna. Weste, den förste, hos vilken jag
funnit ordet, har nunna med hänvisning till gnola. Rietz
har nynna från Bohuslän, för övrigt nwnna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
