Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 HENRY OLSSON
spetsborgare, da. Spidsborger, ’kälkborgare’. — I, a, 83. 21:
"s^etø&orøarsinnets tvehövdade orakel".
spetsborgerlig} -het (se föreg, o.!). — I, x, 274.20; I, b, 26. 23.
Det finns redan hos Ey d berg (Faust o. Faust st. 290).
spirning är väl da. Spiring. — I, f, 211. 16. Jfr under
betingelse!
sprudla, som kommer av da. sprudle, (’välla fram’, ’frusa’,
’forsa’, ’svalla’, ’porla’) finns endast i Lyttkens-Wulffs
ordl. I da. är det gammalt, Oehlenschläger skriver t. ex. :
"Da sprudled i Bægeret den Viin." — Dæmp. Mel. s.
29: "Her sprudler Livets evigunge Kilde." — I, p, 104.14:
"mitt liv, som sprudlar, flammar"; I, 1,12.16,33.27:
•"sprudlande friskhet"; I, r, 93. 6; I, x, 167. 19: "hennes
kvickhet (är) sprudlande", 214.26; II, h: (om humöret),
II, i: "sprudlande fantasi." — Det finns i Gösta
Berlings saga (s. 292): "livets sprudlande vin."
stamma misstänkes av R. G:son Berg (S. o. S. XI, 272) vara
da. stämme, ’härstamma’. Både Berg och Hylén anföra
emellertid äldre belägg t. o. m. från Tegnér. Det finn&
även hos Stagnelius (Wladimir), Runeberg (Fänrik Stål)r
Talis Qualis (D. Juan, strof 186), Rydberg (Faust 256),
Bäckström (dikten "Poesien"). Det tillhör alltså den
grupp ord, vilka väl länge funnits i svenskan, men vilkas
renässans i våra dagar kanske får tillskrivas danskt
inflytande. Hit höra även sona (som flera ggr
förekommer i Frithiofs saga) och spira (enligt Ljunggren
redan hos O. v. Dalin), som bägge finnas hos H. men icke
upptagits i förteckningen. Säkerligen får ej heller ’stamma’
räknas till danismerna hos H. — I, x, 202. 19.
storhjärtad, da. storhjærtet, ’storsint’. — I, r, 24. 3; II, i.
strutta använder H. två gånger, på första stället (I, x, 338. 17)
i den svenska betyd., som ju avser gången (’rulta\
’pallra’ e. d.), på det andra tydligtvis i den danska
bet. ’pösa’, ’svälla’. — I, x, 371.27: "en hönsgård a v
struttande örnar."
strök, sv. ’dalstråk’, ’stråk’. — I, m, 36. 21.
stup i betyd, ’brant sluttning’, ’lutning’, ’bråddjup’. — Jfr
Brand, 15, 79: "Du svimler som ved stupets bredd"r
123: "udfor stup og udfor lider." — I, x, 131. 4: "kullens
stup."
styre i betyd, ’styrelse’ är danskt. — I, e, 32.6: "Och
därmed tog hon styret i hushållet"; I, q, 16. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
