Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Olsson, Henry. Danismer hos Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAN ISMER HOS PER HALLSTRÖM
123
svinna betecknas av Dalin som gammalt, och Sundén säger,
att det brukas nästan blott i skaldespråk och mest i
part. svunnen. Då Hallström mycket ofta brukar detta
verb i alla former, kan det ju tänkas bero på inflytande
från da. svinde, ’försvinna. — I, f, 175: "svann bort";
I, 1, 192. 8: "de svunna stunderna", 220. 10; I, v, 118. 8;
I, x, 128. 15: "svinna bort med dig", 142.13: "svann",
300. 13: usvunno’% I, y, 117. 18: "svinnande ungdom"
0. s. v.
svir såsom subst, till svira, ’svirande’, finns ej upptaget i
något av de sv. lexika, jag gått igenom. Då ordet
Sviir är gammalt i da. — det finns redan hos Molbech
— kan det ju ha kommit därifrån. —Jfr Brand, s. 207:
"svir o g spil". — I, m, 22. 7: "lättsinne och svir"; I, or
123.3; I, q, 93.10; I, r, 93.10. — Enligt Cederschiöld,
Verbalabstr. 114, finns det även hos Fröding. — Verbet
svira är däremot gammalt i svenskan. Weste har svirra
(fam.) med hänvisning till ’surra, }ruckla\ Dalin har
svirra, Sundén svirra och svira. Surra finns ännu i
Hagbergs översättning av Shakspere.
syn, ’ansikte’, som neutrum kan ju bero på att det neutrala
genus hos ansikte föresvävat författaren. Men det kan
#också bero på inflytande från da. Syn, -et — vi ha ju
redan sett, att han skriver hänsynen. — I, e, 72.5: "Du
ser ut som ett ullgarnsnystan i synet
så tämligen (’någorlunda’, ’hjälpligt’) är enligt Hylén, S. o. S.
VIII, 231, danskt till ursprunget! — I, j, 130.9, 204.13;
1, 1, 47.21; I, n, 11. 33: uså tämligen hög
procentar-ränta", I, o, 76. 14: "förstod hon nu så tämligen det
hela"; I, w, 260. 16; I, z, 52. 15.
särmärke enligt Rothman, S. o. S. XI, 59, da. Særmærker
’yttre utmärkande kännetecken’. — I, o, 155.23: "ett
allmänt kvinnligt särmärkeI, u, 262.23; I, x, 222.16;
I, y, 340.27.
särprägel, da. Særpræg, ’individuell prägel’. Det finns ej i
SAOL7. — I, x, 125.22.
särställning kan enligt Hylén, S. o. S. XIII, 192,
sammanställas med da. Særstilling undantagsställning. — I, w,
76. 3.
det ger ett sätt i mig, da. ’det gav et Sæt i ham\ ’det klack
till i honom’. — I, 1, 8. 12: (buketten) "överraskar mig
som någonting aldrig anat, ger ett sätt i mig, som om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
