Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sahlgren, Jöran. Några ordhistoriska bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
JÖRAN SAHLGREN
bedre Hænder; | I hendes Ansigt man meer Gälde seer end
Blod".
Blåa afund hos Brobergen 407 (1694) och Fånge i
Sim-birsk 4 (c. 1710) har väl lividus o. livor att tacka för sin
uppkomst.
Den vanliga färgsymbolen för avunden är numera gult
eller grönt beroende på associationer med gallans och den
gallsprängdes färg, jfr att hos Ovidius Invidias "pectora fel le
virent" samt "En blekgul afund målar sig i färgen | Hos
nattens drottning" (dvs. månen). Böttiger 1: 48 (1856). "Hos
stadens fäder var en viss blekgul förbittring förherskande öfver
detta studentlif utan skrankor". Wallengren, Mannen med
två hufv. 282 (1895) (se SAOB: B 3127).
13.
isl. bldfastr ’omöjlig att rubba (om en vagn)’ nyisl.
blä-faslur ’ubevægelig, urokkelig’, "fyrir blafasta alvöru", "i
blå-fastri alvöru" Thorkelsson.
nyisl. bldnaudugur ’plane coactus’ Gudm. Andreæ († 1654).
sv. dial. blàhålla ’med kraft och ihärdighet hålla något’
Blekinge, Rietz 42; no. dial. blaahalde ’holde af alle Kræfter’
Ross.
no. dial. blaahard ’yderlig haard; upaavirkelig’ Ross.
sv. blåneka ’bondneka’ NDA 1913, nr 236, s. 1.
Bakom till denna grupp hörande ord ligger möjligen
föreställningen om en person som av ansträngning blivit blå
i ansiktet. Jfr: "Sen får hans höghet protestera sig blå,
men det blir inte mer europasejour för honom". Serner,
Yussuf Khan 210 (1916).
14.
no. dial. blaafeig = ’fjørfeig’ = ’feig’, forstærket, ’Döden
meget el. uventet. nær’ Ross.
Ordet är bildadt av no. dial. braafcig (sv. dial.
brå(d)-feg jfr isl. bråàfeigligr) efter mönster av med blå-
sammansatta ord.
finl. dial. blådöden ’brådöden, pesten’ förklaras av V; E.
V. Wessman i Hembygden 1911, s. 109 som lfktydigt med
’svarta döden’. Ordet har emellertid säkerligen bildats av
det vanligare brådöden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
