Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Smärre bidrag - 6. Ruben G:son Berg. Rimmet -uv, -u hos Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
SMÄKRE BIDRAG
Att jag inte upptog detta rim biand "de specifikt
finländska rimmen hos Runeberg", som Bergroth anmärker, var
ju fullkomligt riktigt. Uttalet är enligt honom gängse
endast i nordösterbottniska mål, och jag har riklig erfarenhet
av att det väcker harmset ogillande, om man kallar
finland-ism en avvikelse, som icke har allmän utbredning i Finland,
något som synes mig lika lättbegripligt, som om man kallade
specifikt svenskt riksspråkligt vad som kännetecknar t. d.
den nordsmåländska eller den nordvästerbottniska
rimtekniken. Men därtill kom, att ännu ingenstädes, mig veterligen,
detta runebergska rim iakttagits eller anmärkts hos någon
annan finländsk skald före eller efter honom. Jag letade
efter sådana och frågade t. o. m. hemnlsmän, om de kände
till företeelsen, men fick nej. Alltså återstod mig inget
annat än att anmäla rimmet som en personlig egendomlighet
hos Runeberg.
Emellertid var det ju klart, att Runeberg inte utan
vidare gynnade en så påtaglig avvikelse från gängse rimsed
utan hade något skäl. I en liten uppsats i Finsk tidskrift
1904, "Strödda anteckningar om Runebergs stil", som tycks
vara okänd för Bergroth, återkom jag till denna dunkla
rimfråga. Jag framhöll där uttryckligen, att denna rimning
"måtte klingat fullgodt för Runebergs öra" (s. 154) och
framdrog till jämförelse stavningen korkskru, som finns i det av
Estlander givna brottstycket av "Vargen" och vars v-bortfall
syntes mig visa vägen till förklaring. Ännu ett exempel på
Runebergs rimning med v-lös vokal finns i en struken strof i
"Vårt landÄ, som visar rimtreheten bebo — rov — mo (se Berg
och Hjertén, "Runebergs Fänrik Ståls sägner", kommentaren
s. 6). Båda dessa citat, som synas ha varit okända för
Bergroth, kunna ju mycket väl bringas i samklang med hans
fonetiska förklaring, men det är en annan ting, som ännu tycks
mig tarva vidare upplysning.
Rimning är i regel något ytterligt konventionellt. Man
ärv er många rim från föregångare, man delar en hel del med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
