Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Belfrage, Sixten. Studier i Runebergs komposita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
SIXTEN -BELFRAGE
sammanhang nämnas att Runeberg använder ^wW-komposita
som epitet till fjäriln: Den yra, guldbestänkta fjäriln
(Blommans lott, 2, 262), en guldbevingad fjäril (Fjärilsposten, 2, 281).
Det är i den annars s& tuktat enkla andra diktsamlingen,
som dessa romantikens budbärare f& fladdra omkring såsom
representanter för romantisk-poetisk sorglöshet. Denna
romantiska färg är förhärskande för Runebergs gwtø-komposita,
och kanske just därför äro de tämligen fåtaliga. Jämte stället
i "Svanen" finna vi en användning i direkt naturskildrande
syfte i anslaget till tredje sången i "Hanna": Mild som en
brud var aftonen dock. Guldskyar i luften Summo och
strålade ljus mot jorden, (3, 57). Där liksom i "Svanen" har
Runebergs naturpatos sin varmaste klang.
Såsom är att vänta, ha silver-komp. i Runebergs första
diktsamling en allmän-romantisk innebörd, t. ex. Etherns
silfverglans sig sänkte Dagglik ned uppå hans panna
(Kärlekens förblindande (1, 41), Blott ditt lof de susa Dessa
rosenhäckar, Till din ära brusa Våra silfverbäckar (Majsång, 1, 13).
Även senare kunna dessa romantiska silverbäckar återkomma,
såsom i det idylliskt målade landskapet i inledningssången
till "Ett litet öde", där "Hvarje äng har silfverbäckar"
(4, 227). Men Runeberg ger snart dessa silver-komp. en
speciell, för honom karakteristisk användning. Uppslaget
före-ligger redan i en av första diktsamlingens senare dikter: i
"Färd från Åbo" heter det: Det mörknar ej, det ljusnar ej
— herrligt hvälfs En natt af silfver, bytt mot en dag af
guld, Kring julien, (1, 58). Det är den ljusa, högnordiska
sommarnatten, som inspirerat denna strof, och den bär icke
fåfängt namnet "en natt af silfver". Ty i denna silverton
såg Runeberg sedermera ofta sommarnatten, liksom också
sommarkvällen, när solnedgångens purpur försvunnit. Det
kan anmärkas, att vi finna silver-komp. i dylik användning i
den på sammansättningar annars så fattiga andra
diktsamlingen, liksom i "Fänrik Ståls sägner": Blott du, den silfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
