Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Belfrage, Sixten. Studier i Runebergs komposita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
SIXTEN BELFRAGE
Rosen blommar
Några korta dar;
Dröjer mer än rosens sommar
Mensko-blommans qvar?
Skön hon skjuter opp och prålar,
Kinden glöder, ögat strålar.
Men en fläkt vid hennes stängel rör,
Och hon bleknar, lutar, vissnar, dör.
(4, 209).
Av den gamle trädgårdsmästaren har betydelsen av ordet
blivit fördjupad. När han omnämner sina sammanträffanden
med pietisterna och de dystra intryck, han får av dem,
omtalar han också det bekymmer, som han tror, att han skulle
känna, om han vore ’en dessa menniskoblommors högre
broder och hade dem under min vård, såsom jag här har
stoftblommorna i min trädgård’ (4, 285 f.). I "Chrysanthos"
tillhör ordet också samma miljö:
Yngling, värd att skåda är hans blomgård.
Solar sår han der, och stjernor strör han
Kring som liljor, vårdar stora länder,
Stöder folkslag, hör också den minsta
Menskoblommas suck, och mildt till alla
Lutad låter dem sin kärlek dricka.
(4, 276).
Sist möter oss denna "menniskoblomma" i ett
blomster-komp. i den 1850 skrivna dikten "I en ung flickas
minnesbok" :
Bed som blomman, blomma du jemväl!
Lif och tjusning älskar lifvets engel;
Bed som hon, men för din blomstersjäl,
Ty förgänglig är din blomsterstängel.
(4, 221 t).
Man finner här ännu samma transcendentala stämning som
i "Den gamle trädgårdsmästarens bref". Däremot är denna,
som naturligt är, försvunnen i ett skämtsamt opus "En ung
frus svar på magisterns prisämne: ’villkoren för ett lyckligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
