Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Belfrage, Sixten. Studier i Runebergs komposita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I RUNEBERGS K0MP0S1TA
177
är att betrakta som ett naturord. På tvenne andra ställen
i Runebergs diktning (i "Den döende" och "Hanna")
återfinnes nämligen samma motiv, att en döende kastar en sista
avskedsblick på naturen och därigenom undfår tröst, och
särskilt på det i avseende på avfattningstiden närliggande stället
i "Hanna" är i detta ögonblick över naturen utbredd en
ljusfylld ro (jfr också skildringen av den första vårdagen
strax förut i den gamle trädgårdsmästarns brev). Samtidigt
med avfattandet av "Hanna" skrev Runeberg "Hjertats
morgon", där komp. helgonskimmer är använt:
Ser du solen, efter natten,
Strålande på fästet tåga,
Dimmor skingras, land och vatten
I ett helgonskimmer låga,
Ser du bilden af mitt hjerta;
Så dess första morgon grydde,
Så med fruktan, tomhet, smärta
Skuggan från dess verldar flydde.
(4, 199).
Här är ju ordet direkt naturbeskrivande, men inryckt som
det är i en jämförelse får det därjämte en betydelse-nyans
erinrande om användningen ett år senare i "Den gamle
trädgårdsmästarens bref". Det kan erinras om att "Hjertats
morgon" är skriven ungefär samtidigt som "Till den första
kärleken" med dess starka lutning åt det transcendentala.
Berg har framhållit helgonskimmer som ett nyromantiskt lån1.
Utredningen ovan torde visa, att även denna beröringspunkt
med nyromantikerna sammanhänger med den
transcendentali-sering av en del särskilt sammansatta naturord, som äger
rum i Runebergs språk i senare hälften av 1830-talet och är
en spegel f$r hans inre, fördjupade uppfattning av naturlivet2.
1 a. st. s. 155.
2 Hedvall (a. a. s. 61) tolkar helgonskimmer i "Hjertats morgon"
på ett annat sätt. dock utan att jämföra det senare belägget. I
"Legender" förekommer epitetet helgonhög om den heliga Agnes (4, 247); i
Språk och Stil. XVI. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
