- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
222

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smedberg, Einar. Bröllops Beswärs Ihogkommelse och Johan Rudhelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222

EINAli SMEDBERG

II: 1.

a > ä-ljud före r, Jr -f kons.

Ex. tärfvas (A) älstra (C).

Exemplen visa ingenting. De äro för enstaka och
isolerade till för få hskr., av vilka den ena är den synnerligen
slarviga hskr. C, som vimlar av rena stavfel. Företeelsen är känd
från andra håll: ex. Tiselius (Fasternamål.) arbe&tce, atunæ
m. fi., Grip (Skuttungemålet) a > a före r 4- kons. i många
fall. Schagerström (Vätömålet) arm, arbiata, alvdr.

2. Formen läckt synes mig ej bevisa någonting. Dels
kan detta vara uppländska (jfr Grip och Tiselius), dels är
läckt ett lånord, som ej behöver följa de inhemska orden.

Formerna förträtt och bäst förekomma båda endast i
hskr. E.

Ar det till slut ej sannolikt, att originaltexten till Br.
Besw. haft flättade i stället för hskrifternas flätadel Br. Besw.
älskar rim inne i verserna1, och här skulle författaren haft
ett sådant: ... "de twättade, flättade Jungfrur . Vad
formen flätta angår, jfr Söderwall flätta, Lincopensen flätta.
da. flette.

3. Delabialiseringen y > i( > % är ej främmande för
Uppland och finnes f. ö. i Hälsingland. (Hesselman, Sveamålen).
I Sörmland finnes den i väster, öster och norr samt dyker opp
sporadiskt här och där (Ericsson Södermanlands folkmål sid. 101).
Även i götadialekter påträffa vi den (jfr A. Noreen, Kallstenius).
Såsom specifikt nord-öst-sörmländskt kriterium kan
företeelsen därför ej användas. Dessutom äro exemplen synnerligen
misstänkta; godtijckio (98) och tunglijnt (211) stå båda i blott
en hskr. (N) övriga ha y. Troligen föreligger därför i N
felläsning av originalets y (ij och y som bekant ofta
förväxlade i denna tids skrivstil), vilket synes mig bekräftas av
den omständigheten, att ij alltid är tecken för långt i.
C-hskriftens runstige är säkerligen ett av denna handskrifts
vanliga och uppenbara skrivfel. Hur förklara g annars?

1 Jfr v. 202 o. 203 t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free