Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smedberg, Einar. Bröllops Beswärs Ihogkommelse och Johan Rudhelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖLLOPS B1CSWÄRS IHOGKOMMELSE OCH J. RUDHELIUS 227
Sdml. äro sådana pluraler ej antecknade, däremot från
Uppland (se Hesselman Sveamålen). Det enstaka exemplet gör
det troligast att här föreligger en felskrivning. Så är nog
även fallet med förlåte, som N-hskr. ensam har emot A, B,
E och talrika (N) mot övr. hskr. tallrikar, tallriker (E).
IV. "I Sdml. är -er en mycket vanlig
adjektivän-delse."
Den är fullt lika vanlig i andra dialekter. Och lika
vanliga voro adjektiven på -er under 1600-talet — oberoende
av författarens dialekt.
V. Att pronominet man ersättes av en, är synnerligen
vanligt i alla våra dialekter. Så i värmländska, västgötska,
östgötska m. m. Exempel härpå anträffas i ä. nysvenska
även hos författare, som ej voro sörmlänningar ex.
Chronan-der, Messenius.
VI. Upwarmar och hålt se föreg. Stånder är den
gamla formen och ännu under 1600-talet vanlig. Huru de
sörmländska ståt och gåck kunna motsvaras av Br. Besw:s
stat och gack är obegripligt. F. ö. finnas stat och gack ex.
hos Börck och Chronander och äro under 1600-t. i allmänhet
ej ovanliga.
VII. Adverb på -o anträffas ej så sällan i 1600-talets
skrifter. Hellquist anför: allaredo (Rondeletius, Judas
Redi-vivus), borto (ibid.) och från Brasck (Filius Prodigus) fögo
(ibid.), med retto (ibid.).
VIII. Personsuffixet -er är synnerligen vanligt, ej blott
i sörmländskan utan i alla dialekter och även i riksspråk.
På 1600-talet var bildningen även mycket vanlig. Se
Hellquist (a. a.) och Hesselman (Språk och Stil 1907).
— "-are i samma funktion är även vanligt".
Samma anmärkning gäller här som vid föregående punkt.
Under 1600-talet synnerligen vanlig bildningstyp för att
uttrycka nedsättande betydelse. Hellquist anför många
exempel bl. a. från Växjö: prackare, hutlare. I stil med dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
