- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sextonde årgången. 1916 /
230

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smedberg, Einar. Bröllops Beswärs Ihogkommelse och Johan Rudhelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

KINAK SMEDBERG

en god mening. Vilken mening som varit författarens torde
vara omöjligt att avgöra. C har ersatt ramla med skramla,
ungefär den ena betydelsen alltså, E med mumla,
ungefär den andra.

rut och strut. Det är möjligt att uttrycket rut och strut
finnes i sörmländskan, eftersom rutugr och strutugr är
belagt där. Dock betyder det sistnämnda en helt annan
sak än det man gärna vill lägga in i B. Besw:s form. I
texten står: (när man vill gifta sig) "så måste ut både
rut och strut åt jungfrune skänkias". Detta associeras
lämpligen med det rut och strut, som Ihre anför från
Östergötland och som han översätter med totaliter. Rietz
upptar i rut och i strut från götadialekterna, en form som E
har. Runius var västgöte och verbuttrycket "leva i rut
och strut" är upptecknat från Småland och Östergötland.
Uttryckets sörmländska ursprung torde alltså vara ganska
tvivelaktigt.

sluntar. Betydelsen ung man upptas även av Hof och Ihre

från Västergötland.
sniskare (N). Formen sammanhänger säkert med föregående
ord fiskare, men ej som Nordström förmodar såsom rim
utan såsom felskrivning. Sammanhanget med verbet
sna-ska = speja, spionera synes mig alldeles omöjligt. Den
från flera håll kända betydelsen på snika = vara sniken,
gnidig, är tydligen säkert den som ligger i verbalsubstantivet
(penninge-)snikare. Jfr ovan om subst, på -are.
trind. Enl. Rietz allmänt i många dialekter under
betydelsen havande.

tör = vågar är vanligt även i götadialekter. Exempelvis
värmländskan, väst- och östgötskan. Även på 1600-talet
allmänt. Se Hellquist. Exempel hos östgöten Lindschöld,
Messenius, Runius m. fi.

Även mot en del av de övriga i ordlistan upptagna
orden kunde anmärkningar göras, men det redan sagda torde
vara nog. Vår undersökning av ordförrådet har bekräftat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1916/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free