Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smedberg, Einar. Bröllops Beswärs Ihogkommelse och Johan Rudhelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖLLOPS B1CSWÄRS IHOGKOMMELSE OCH J. RUDHELIUS 235
mål. Föreligger här alltså en dialektal skillnad mellan de
båda grupperna?
v. 99 i rut och strut, se föreg.
v. 172 brede. N har bredde, som enligt Nordströms
säkert riktiga tolkning bör fattas som (te) bredde = till
bredds. Här har E-skrivaren stått frågande inför ett okänt
ord och ändrat så som ban ansåg bäst för meningens skull.
v. 185 läcker bit för övriga handskrifternas läcker bisk.
B i sk är en form, som jag ej anträffat hos någon götisk
författare eller dialekt, som alla ha bit. Dahlgren upptar ordet
med belägg från Schroderus och Sylvius, båda "svenskar".
Vendell anför bisk från Ålands härad, en dialekt, som i
mycket följer sveamål. Ihre upptar verbet biska från Sörmland.
Det är därför ganska troligt, att E-skrivarens ändring beror
på en dialektal skillnad.
v. 202 krämmare, övr. hskr. krämare. Formen med
dubbelt m återfinnes i Lexicon Lincopense. Huruvida
skrivningen med enkelt m representerar ett verkligt uttal, är
omöjligt att avgöra. Vi ha ju ännu kvar döma trots ett
vanligt uttal dömma. Dock är det påfallande, att E i flera
fall skriver dubbelt m, där övr. hskr. ha enkelt m. Som
bekant ha sveamålen i stor utsträckning bevarat ä* + m,
medan götamålen uppvisa ä* + m. Ur E kunna anföras
i motsats mot övr. hskr.: fördömma, berömma, strömmar,
gömma, slämmare, skiämmare. Dock ha även övr. hskr.
i flera fall (tillika med E) dubbelt m. Någon säker
dialektal skillnad vågar man därför ej bygga på denna
företeelse. Men som en tendens bör den anmärkas.
v. 202 skamlig. Övr. hskr. skatzig. Nordströms
etymologi på skatzig av skatta kan möjligen vara riktig. Ordet
är ej anträffat i vare sig göta- eller sveakällor. Ar det alltså
ett genuint sörmlandsord, är det förklarligt, att det ersatts
i E med det allmänna skamlig.
v. 211 gispa, övr. hskr. gäspa.
Av äldre källor upptar Lex. Linc. gispa men ej gäspa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
