Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smedberg, Einar. Bröllops Beswärs Ihogkommelse och Johan Rudhelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖLLOPS B1CSWÄRS IHOGKOMMELSE OCH J. RUDHELIUS 239
Jag övergår därför till att något närmare granska
Rudhelius’ språk med särskild hänsyn fäst till möjligen
förekommande dialektismer.
Det bör då ifrån början pointeras, att det resultat man
kan komma till, blir i viss mån hypotetiskt. Och detta av
tvenne skäl. Dels gör dikternas korthet, att ordförrådet blir
relativt litet och därför ej överväldigande nog att draga fullt
säkra konklusioner ur, dels är tonen i dikten rent litterär,
och det är därför a priori osäkert, om dialektala ord smugit
sig in. Dessutom är Rudhelius en synnerligen dålig
versmakare, som stympar formerna och stundom rent av tycks
våldföra sig på språket i hög grad. Det är därför ibland
svårt att avgöra, om en frappant form representerar ett
verkligt ord eller uttal eller blott och bart en för ändamålet
gjord form. Detta är i synnerhet fallet med den första
dikten, Br.-F., medan den senare Fr.-L. genom sin litterära
prägel är sorgligt blottad på utslagsgivande dialektala ord.
Br. Besw. däremot har ett långt säkrare material att erbjuda,
dels större ordförråd och därför flera belägg, dels en
folkligare ton, som säkert givit större plats åt dialektismer. Jag
kan därför ej ge en fullt säker lokalisering av Rudhelius’
språk, utan får nöja mig med att under ständig jämförelse
med Br. Besw. diskutera några anmärkningsvärda egenheter
i hans språkbruk.
På sidan 117 ff. har Nordström språkligt granskat Br.
Besw. och Rudhelius. Min kritik av Br. Besw:s behandling
kan i respektive fall även gälla Rudhelius. Sid. 165 ff.
upptagas ytterligare några anmärkningar om s. k.
överensstämmelser mellan Br. Besw. och Rudhelius. Om dessa kan i
korthet sägas, att de äro allmänt 1600-tals språk och bevisa
därför ingenting. Detta gäller särskilt orden backen, befinna,
fatta, fijn, höflig, liuflig, maneer. Angående besluta (sid. 171)
torde det ifrågasättas, om det tolkats rätt av Nordström.
Betydelsen "sammanfatta" är belagd endast från 1500-t. (hos
O. Petri) och vi behöva ej anlita denna under 1600-talet ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
