Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smedberg, Einar. Bröllops Beswärs Ihogkommelse och Johan Rudhelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
EINAli SMEDBERG
kan en boktryckare som var göt, här ha tryckt någon av
formerna ur sitt eget ordförråd. Men den förklaringen är
ju inte utesluten, att orden stått i Rudhelius’ manuskript,
ty Rudhelius hade dels studerat i Uppsala, där han
naturligtvis sammanträffat med flera götar och kunnat influeras
av deras språk, dels möjligen sedan fått sin anställning i
Stockholm, kanske vid verk, där språkblandningen även var
stor. Jag anser alltså, att dessa tre götaformer ej hindra
oss från att draga den slutsatsen, att Rudhelius varit från
genuint uppsvenskt språkområde.
Vilken av dialekterna inom det uppsvenska området
tillhör han? Detta är en långt vanskligare fråga att besvara,
och det blir därför endast en hypotes, jag kan framkasta. Av
undersökningen torde det vara klart, att vi kunna välja
mellan Uppland, norra Sörmland och Södertörn. Till dessa
trakter har jag under uppsatsens gång ofta hänvisat. ]För
Sörmland gentemot Uppland talar först den omständigheten,
att Rudhelius benämnes Sudermannus. (Se Nordström sid. 115).
Och detta synes mig vara ett vägande skäl, även om
dåtidens stadgar för nationerna ej hindrade en student att
inskriva sig i vilken nation han ville. Men hade han varit
upplänning, borde han väl ha kallats Uplandicus, Upsaliensis,
Fjerdhundriensis, Roslagiensis eller något dylikt. Mot
Uppland talar vidare frånvaron av diftonger och ä för gammalt
i — det var dock ett, låt vara i skrift ovanligt, drag hos
1600-talets upplänningar. Mot Södertörn synes mig den
omständigheten tala, att vi ej funnffc något exempel på
ostadigt h. Orden forar och trösgål äro mig veterligt ej
anträffade i Södertörn men väl i norra Sörmland. Däremot talar
intet emot Nord-Sörmland, alla språkliga företeelser stämma
i stället synnerligen väl med en nordsörmländsk dialekt. Jag
håller därför för sannolikast, att Rudhelius härstammar från
norra Sörmland och kan sålunda på denna punkt delvis
instämma med Nordström. Men som jag förut starkt pointerat,
vi måste vid en undersökning, som i likhet med denna byg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
