Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Cederschiöld, Wilhelm. Adjektivet trevlig i äldre svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADJEKTIVET TREVLIG I ÄLDRE SVENSKA
249
träd, frodig, livskraftig, yppig, som trives etc. I
lantbrukslitteratur från 1600- och 1700-talet träffar man icke sällan
ordet i denna ursprungligare betydelse t. ex.:
Wore han (havren) och grogen (groenn) tå han vthsås,
tå skadar thet intet, ty Hafva är en trefligh och wäxande
Sädh. Isaac Erici, Coleri Oeconomia 1645 (tyckt 1683).
I Östergötland blandas ibland äfwen V* del af det så
kallade långhwetet ibland rågen, at, som det säges, låcka
rågen til des mera treflig toäxt. P. A. Gadd, Swenska
Landt-skiötseln 3: 354 (1777).
Nöttren (valnötter), som til utsäde nyttjas, böra tagas af
ett trefligt träd, och som första eller andra gången bär sin
fruckt. Frozelius-Rosensten, Tankar om skogars skötsel 215
(1752).
Ollonen böra toäljas af de störste och trefligaste Ekar,
emedan desse gifwa de bästa och lifligaste plantorne. O. Swartz
i Vet. Ak. Alman, för 1798 s. 38.
Ännu vid 1800-talets mitt tycks denna betydelse att
döma av följande citat ha levat kvar, ehuru A. F. Dalin
(1853) icke känner den:
Dagen efter döpelsen badas barnet i dopvattnet, hvilket,
sedan eld blifvit deruti lagd, uthälles varsamt vid roten af ett
trefligt träd, hvars lif derigenom blifwer lika med barnets.
L. F. Rääf, Ydre härad I: 124 (1856).
Äfven vid vexandet är björken icke grannlaga på
jordmån. Den vexer lika trefligt på alla utom i vatten. Agardh,
Statistik III, 1: 163 (1857). ’
Även om djur, särskilt husdjur, nyttjas ordet i denna
betydelse rätt ofta:
Oppå gården fan iagh ibland annat någre, treflige sköna
hästar. G. H. Taubenfelt i Hist. tidskr. f. Skåneland I s.
195 (1658).
Salt giör boskapen mycket frisk och treflig. Broocman,
Swenska Hushålds-Boken III: 3 (1736).
jHvarvid det är märkvärdigt, at jag — — — funnit
det Spanska Fårslaget vara trefligast och kunna bättre stå
emot kölden än något annat Fårslag. Alströmer i K. Vet. Ak.
Handl. IV s. 276 (1743).
Boskapen är–— treflig af det goda betet de äga
tilgång på. A. Modeer i Vet. Ak. Handl. XXVIII s. 280 (1767).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
