Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Cederschiöld, Wilhelm. Adjektivet trevlig i äldre svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
WILHELM CEDERSCHIÖLD
Även om människor kunde ordet brukas i betydelsen
frodig, välfödd, fet:
På år hade hon icke förtärt så mycket — — som
ett barn på en gång kan mättas med, men det oaktadt
war hon "på sin kropp och lemmar så fast att taga på och
treflig, som (om) hon wäl kunde förtära". Cavallin,
Herdaminne 2: 271 (cit. fr. c. 1707).
En stor panna och hög örnnäsa fulländade det befallande
i hela hennes (drottning Kristinas) ansigte. Växten svarade
ej deremot; den var låg och knubbig, liknande en treflig
gosses. Fryxell, Berättelser X: 243 (1843).
Också den närstående betydelsen fruktsam förekommer:
där skola treflige hjonelag snart öka Folkstocken. Läsn.
i Bl. Ämnen 39—41: 72 (i handl. fr. 1793).
Men oftare användes ordet i betydelserna idog, flitig,
skötsam, förmögen:
Spaniorerne, som i äldre tider förvärfvade sig namn af
et arbetsamt och trefligt folk —–-hafva för några Sec-
ler tillbaka förfallit i håglöshet. Eberhardt, Allm. hist. 3:405
(1776).
— — de oändliga svårigheter, som vid åkerskötseln ligga
den treflige landtmannen i vägen. J. af Nordin i Econ. Annal.
Mars 1807 s. 33 (1792).
Femtio år äro icke förflutne, sedan man här och der vid
Arfskiften efter trefliga Bönder uppmätte åt Arfvingarne
Silfvermynt med Sädeskappar. Adelsprot. 1789, I: 167.
Ordets användning om platser i betydelsen angenäm,
behaglig, där man trivs, är kanske något yngre. Detta bruk
av ordet tycks icke ha varit känt av Sahlstedt (1773), som
översätter adj. triflig med Bene se habens och tillägger : Dr
de crescentibus cujusvis generis; conf. Liflig, Triwen.
Den äldsta uppgiften om denna betydelse har jag funnit
hos E. Nordforss, Nytt Svenskt och Fransyskt Hand-Lexikon
(1805). Där uppgives, att treflig anv. "om rum" betyder
agréable, ou Von se trouve a son aise. Likartad uppgift har
Weste (1807). I Svenska akademiens språkprovssamlingar, som
jag genom älskvärt tillmötesgående av professor Es. Tegnér
fått anlita, härstammar det äldsta belägget på denna bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
