Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Cederschiöld, Wilhelm. Adjektivet trevlig i äldre svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADJEKTIVET TREVLIG I ÄLDRE SVENSKA
253
De ovan anförda exemplen må vara tillfyllest för att
visa, att ordet trevlig ingalunda behövde ha någon låg eller
banal klang och att det var ganska väl hemmastatt i högre
stil vid den tiden, då Wallin skrev sin "Dityramb4*.
Detta om gustavianernas användning av ordet. Under
1800-talets första decennier vinner betydelsen trivsam,
behaglig, hemtrevlig (till en början använd endast om platser)
alltmera terräng på de övrigas bekostnad. Att fosforisterna
då skulle finna ordet opoetiskt var ju nästan a priori att
antaga. Till den romantiska stilen hör det heller icke;
såtillvida har d:r Berg rätt. Att döma av ett direkt uttalande
ha romantikerna i stället uppfattat ordet såsom hörande till
den akademiska stilen och hava väl också därför medvetet
undvikit det. I Polyfem V (1812) förekommer en lång
artikel, som löper genom flera nummer och bär rubriken "Den
nya Witterhetsskolans Betänkande om Swenska Akademien
och den goda Smaken". I nr 42 s. 4 har förf., signaturen
Pietro Aretino1, en not av följande lydelse:
Hr Wallmark förkunnar i något blad af sin tidning, att
ivi utropat Phosphoros för quinta pars nectaris af Tyska
litteraturen. Mäktar han wäl ock ådagalägga denna anekdot
medelst citater? eller något enda slags bewis? Mäktar han
upp-wisa mera än twenne ställen — — — i de hittills utgifna
tolf häften, der ordet karbunkel förekommer? Mäktar han
dessutom utweckla skälen, hwarför detta ord skulle wara mer
brottsligt än de Akademiska orden, Galilé, Sokrat, Sisyfsbåll,
teg, redbarhet, treflig, sinnesnöje, tampaktighet ?
Och Rydqvist, som ju även tillhörde "Nya skolan",
säger på ett ställe:
Läsningen (av Miss Edgeworths skrifter) medför ett
tillstånd, hwilket jag ville kalla trefligt ifall detta ord uttryckte
något äfven æstetiskt. Sv. Akad:s H. XII: 499. I en not
till-lägger han: Engelsmannen skulle kalla det comfortable — mera
omfattande.
1 I ett av Ljunggren (Sv. Vitt. häfder IV s. 354 ff.) citerat brev
säger Atterbom sig vara författare till artikeln i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
