Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Cederschiöld, Wilhelm. Adjektivet trevlig i äldre svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
WILHELM CEDERSCHIÖLD
Atterbom använder dock ordet p& ett sätt, som tycks
ånge, att ban på äldre dagar dömde det mindre strängt:
Skada, att årstiden ej tillät mig taga närmare kännedom
af de romantiska bergshöjderna i stadens (Wiens) granskap,
med de kejserliga lustslotten och trefligt skimrande byarne,
som — — — erinrade om Arnodalens vänliga,
Appenin-om-fattning. Minnen s. 590.
På ett annat ställe i samma verk tycks han t. o. m.
(kanske påverkad av Almqvist) tillerkänna ordet en viss lägre
grad av poetiskhet:
Något idylliskt försmältande, eller tragiskt rörande, eller
underbart förvånande såsom i Neapel, Rom, Venedig och
Stockholm är i åskådningen af Wien ej att vänta. Derföre
förekommer mig den goda staden i allmänhet något prosaisk, ehuru
visserligen en sådan obekymrad treflig sinlighet och anständigt
schlarafflif har också ett poetiskt element uti sig. Minnen
s. 592.
Att Almqvists förkärlek för det vardagliga skall komma
honom att värdesätta ordet trevlig på ett helt annat sätt än
de övriga romantikerna, är ju nästan att vänta.
"Hvilken mild treflighet i denna gummas anlete",
utropar greve Fredrik, när han första gången får se Colombines
mor (Colomb. 61) Om den lantlige gamle målarmästaren i
Målaren säges (s. 54): Hans anlete tillkännagaf ett ålderstiget
och trefligt snille. I Sv. Fattigdomens Betydelse skiljer A.
mellan den egoistiska "trefnaden" och den altruistiska "treflig-
heten". Det heter där s. 54 om svinet:
Det är argsint, igeltändt och af alla våra husdjur det
svinaktigaste. Dock är det tillika mycket trefsamty hvarmed
jag menar, att om det icke alltid förekommer andra trefligt,
så trifves det dock sjelf utan omständigheter. Det söker icke
menniskan eller gläds af hennes sällskap, som hunden.–-
Svinets lefnadssätt och hela konfiguration visar oss den lägre
jordiska trefnaden, som njuter afsides, inhumant och utan att
generas af smuts; då deremot Hunden är taflan af en bättre
och renare treflighet, hvilken söker sin ro i menskligt
umgänge, snygghet och liflighet.
4 Citatsiffrorna gälla duodesupplagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
