Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smärre bidrag - 7. Gustaf Lindsten. Till kommentaren av Thorilds “En critik öfver critiker“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄUKE BIDRAG
261
författaren ingalunda skaffat sig någon plats i
litteraturhistorien, var emellertid varken sämre eller bättre än det stora
flertalet av dem som skrevos då för tiden av samma eller
liknande anledning. Hernqvist prisades i den för sin lärdom,
sin förrangsställning inom veterinärvetenskapen ("Men i din
Vettenskap du först och ensam är") samt för sin
fosterlandskärlek, som tagit sig uttryck i avvisandet av förmånliga
anbud om anställning i utländsk tjänst o. s. v. Det kan ju
hända, att ordalagen verkade litet löjligt pompösa, och att
berömmet, som slösades på vännen, var väl rikligt tilltaget.
Men de omständigheter, under vilka dikten tillkom, kunna
ju utgöra både förklaring och ursäkt.
Denna lilla dikt, som visserligen trycktes men dock
endast var avsedd för en trängre krets, blev föremål för en
synnerligen elak och förlöjligande kritik i Göteborgstidningen
"Hvad Nytt?" Och recensionen avtrycktes med en
försmädlig inledning strax därefter i Stockholmsposten n:o 224 d.
28 sept. 1781. Recensionen är skriven i form av ett brev
från Mariestad till skalden "under förhoppning, at Critikens
tyglar härnäst kunna förekomma otidiga luftsprång".
Kritikern vill granska "spåren af dina för allmänheten synlige
steg och dervid ärinra, hvad en Skald är skyldig
iakttaga". Dikten ansågs på ett löjligt och orimligt sätt
överdriva professorns förtjänster. Påståendet om de avvisade
anbuden till anställning i främmande länder hade bort bevisas i
fotnoter etc.1 Till slut uppmanas poeten allvarligt att låta bli.
att "göra snesprång i Poesien, en Vetenskap som fordrar
mera styrka, mera eld och liflighet, än hos dig står at
väntas". Sitt omdöme om dikten och diktaren sammanfattar
han i en vers av följande lydelse:
44Tag då min Rimmare god natt,
L&t sömnens Gad din vanmagt styra.
Ty, om du fortfar i din yra.
At klinka på din spruckna Lyra,
Blir vår Apollo snart besatt:
Man ren dit namn f&r knappast nämna,
Förän Olymper» tyckes rämna,
Utaf Minerve Ugglors skratt".
Denna förklenliga recension väckte rätt stor ovilja, som
1 Det är lustigt att se, huru denna löjliga anm. verkligen togs
ad notam av förf. till det pekoral, som skrevs med anledning av
lektorskan Hernqvists död 1782.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
