Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smärre bidrag - 7. Gustaf Lindsten. Till kommentaren av Thorilds “En critik öfver critiker“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
SMÄRRE Bl DR A (’i
tog sig uttryck i det "Svar på Critiken öfver en i Skara
utgifven BröllopsSkrift", som Professor Sven Hof under
signaturen "Skaldevän" publicerade i Stockholmsposten för 1781.
N:r 267, 268 (d. 19 och 20 nov.). I detta framställde han
ungefär samma uppfattning som Thorild 10 år senare om en
okynneskritik sådan som den omnämnda. Envar kan
instämma i den uppfattning han uttalade om kritikens uppgift :
"Man bör icke neka, at critiker öfver poetiska, och andra i
Vitterhet9vägen utkommande skrifter, kunna tjäna til at
förbättra Nationens smak, samt gifva våra skalder och
versmakare anledning at eftertänka, hvad som hörer til vackra
Skaldeqväden, och hvilka förseelser man i dem har at akta
sig före. Men om en critic skall bringa någon nytta, böra
däruti förnuft, foglighet och välvilja öfver alt visa sig; men
nedriga uttryck, hårda stickord och oskäliga förtydningar
ingalunda äga rum, såsom man finner vara skedt i Stockholms
posten, N:r 224, angående en i Skara utgifven Bröllops Skrift
öfver Herr Professor Hernqvist". Efter att hava påpekat,
huru olika människors smak är ("hvad den ene tycker vara
skönt, eller rätt artigt, anser den andre för helt
medelmåttigt, eller föga dugligt"), och huru omöjligt det är att skapa
diktverk, som av alla erkännas, ger han uttryck åt ungefär
samma tanke som Thorild med följande ord: "Det skulle
fördenskuld ingalunda vara underligt, och förtjäna någon
granskande upmärksamhet, om i ofvannämde Bröllops Skrift,
författad i hastighet, icke til at ådagalägga dermed någon styrka
i Poesien, och at kringspridas i Riket, utan blott at betyga
kärlek emot sin vän, eller aktning för sin gynnare, några
förseelser skulle finnas, hvilka likväl för at se, den föregifne
Mariestadiske criticus behöft skarpsyntare ögon, än han
verkeligen äger". Därefter granskas med allvar och
grundlighet såväl själva dikten som deri kritik, som beståtts
densamma, varvid Sven Hof kommer till ett för den förra
ganska gynnsamt, för den senare ytterst ogynnsamt resultat. Till
sist påvisar han, att kritikern väl upptäckt grandet i sin
broders öga men ingalunda bjälken i sitt eget; han
underkastar nämligen den lilla åttaradiga strof, i vilken granskaren
avrådde bröllopskvädesförfattaren att vidare syssla med
skaldskap, en synnerligen hårdhänt kritik och påvisar fel och
oriktigheter i varje rad. Här var Sven Hof auktoritet, ty i
slutet av 1770- och början av 1780-talet är det ju som han
utarbetar sitt stora arbete "Den svenska skaldekonsten".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
