Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
N AT. BKCKMAN
Imperfektum kan här icke följa med. Det kan icke
användas såsom futurum preteriti. Om min vän säger: Jag
reser kl. 3, så refereras detta i indirekt tal så: Han sade, att
han skulle resa kl. 3. Han reste kl. 3 blir mitt
konstaterande av resan som faktum. I fornsvenskan tyckes det ha
varit möjligt. Ex. The ~ wisto ey, nar the komo ather,
Erikskrönikan v. 111. Vi skulle här ha fått säga när de skulle komma
åter. Om grundtexten haft konjunktiv komme förtjänade
textkritiskt undersökas.
II. Mona vårt månde.
Om detta torde kunna sägas, att det sannolikt är
urgermanskt. Vi möta det i gotiskan, visserligen blott i
sådana fall, där grundtexten har jiiXXeiv, men detta kan bero på
mekaniska översättningsprinciper. I isländskan är ordet
huvuduttrycket för futurum1. Det möter även på runstenar:
tiunu eigi merki meiri værpa. Her mun st anda, mæp old
li-fir, bru harpslagin. I medeltidsspråket betecknar det som
regel ett futurum incertum. Jag hänvisar till Söderwalls
förträffliga exempelsamling.
De problem, som behöva undersökas, är dels, hur länge
ordet haft kvar betydelsen som futurum certum. Ett
medeltidsexempel Maria ~ fæstes mæp tröst, at gup monde ok
göra frammer iartigne. Bureanus s. 6. Här är tydligen icke
meningen, att Maria var oviss. Det andra problemet är, om
överhuvud ordet ’månde’ i nysvenskan kan ha
betydelse av hjälpverb för futurum. Varje nysvenskt
exempel av denna art är värt att anteckna.
Huru ovisshetselementet i detta ord tagit överhand, så
att det nu ofta är rätt och slätt frågepartikel, behöver jag
icke här framhålla. Därjämte förekommer det som rent
stilistisk utsmyckning. Då vi känna oss frestade att översätta
1 Monografisk behandling av Nygaard Arbøger for Nord.
Old-kyndighed 1879 s. 259 ff. N. anser användningen icke urgermansk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
