Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HU II UTTRYCKES HOS VERBET FRAMTID I FORN- O. NYSVENSKAN 9
vet, att jag skall göra henne olycklig. Däremot går ju bra
att säga voluntativt Jag lovar, att jag skall göra livet surt
för henne. På liknande sätt torde vi undvika att säga I
morgon skall det bli sol förmörkelse. Ett dylikt naturfenomen
vänta vi såsom en naturnödvändighet, därför stöter oss det
ursprungligen och innerst inne voluntativa verbet skola.
IV. Vilja.
Vilja såsom hjälpverb för futurum förefaller oss en
smula främmande. Men det har stor utbredning. I
engelskan delar luill med shall uppgiften att företräda futurum
och är i andra och tredje personen huvuduttrycket för ren
framtid. Även i danskan och norskan, även i folkspråket, har
vil en liknande roll. Bland de romanska språken märkes,
att rumänskan har verbet vilja såsom huvuduttryck för
framtid, detta i skarp motsats mot de mer kända romanska
kul-turspråken, som använda de ovan berörda formerna med
verbet habere.
Två mer speciella betydelser, där den modala
grundbetydelsen ännu är fullt märkbar, böra avskiljas.
a) Vilja har ofta betydelse av ett löftets futurum.
Instruktivt är ett bibliskt uttryck sådant som Så vill jag vara
Eder Gud och I skolen vara mitt folk, en konstruktion, som
är regelrätt engelsk1. Enstaka exempel av denna art i
bibeln och annorstädes kunna vara överflyttade från tyskan
och äro sålunda icke bevisande. Men även i
originallitteratur finna vi exempel, som tvinga till det antagandet, att
konstruktionen varit levande svenskt språkbruk. Då Birger
Jarl icke vill vara med om att sonen Valdemar tages till
konung, säger Joar Blå:
Therma, kiortil jak hauer hær aa
ther wil iak en konung vtfaa. Erikskr. v. 196. f.
1 Skulle icke n&gon vilja undersöka de talrika
överensstämmHl-aerna mellan svensk (svenskt talspråk) och engelsk syntax och
semo-logi ur synpunkterna: Samgermanskt? Nordisk inflytelse?
Psykologiskt betingad parallellutveckling? Mig synes detta för en ung
frisk vilja vara en briljant uppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
