- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
32

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

ÅKE WI SON MUNTHE

sinsky’ = slapp, därför att Slappasinsky en gång på 1850-talet
funnits som namn på en konstberidare. Men naturligtvis bör
man från denna synpunkt lämpligen skilja mellan två slag,
och det två huvudslag, av pleomorfa ord. För de senast
vidrörda spelar tydligen homofonien ingen som helst roll —
och på sätt och vis kunna de ju också kallas
analogibildningar efter förut i språket förefintliga morfemtyper, men i
alla fall äro de pleomorfa analogibildningar.

Om man nu emellertid går med på att kalla ord av
typen ’dysterkvist’ för pleomorfismer, och jag ser knappt,
hur man kan undgå att göra det, får man väl också medge,
att sådana av Hellquist uttryckligen utmönstrade, med
hyper-trofiska avledningsändelser utbildade ord som käftamente =
käft höra till samma kategori Å andra sidan är jag fullt
ense med Hellquist i att ett ord som gapstare icke hör hit
— det är naturligtvis en vanlig metafor och ingenting annat
(jfr t. ex. Wranér, Brokiga bilder, p. 117: ’Den minste ungen
skrek som en sulten starunge’2).

Däremot vill jag kalla ord av typen ajöken, vilka icke
beröras av Hellquist, för pleomorfa ord, ehuru av en särskild
art, en "blandad typ. Man kan säga att ’ajöken’ är ett
pleo-morft ord, som såsom morfem förut icke förefunnits i språket
och av avledningstyp, men där den pleomorfa ändelsen (-ken)
fonetiskt så passar i stycke med senare delen av
utgångs-morfemet (jö-), att det nya morfemet kommer att innehålla

1 En pangdang till ’käftamente* är ’synamente = ansikte, ’syna’
(Ossian-Nilsson, Barbarskogen2 p. 273 har: ’Hällviks ~ humoristiska
synamente’ och ib. p. 161 det förbättrade ’högfärd i svinamentet’,
vilken senare form jag också erinrar mig från Småland). Andra
exempel på denna typ äro ’dramare, drammare = dram, sup och
konjackare, konjagare = (en) konjak, som höra till den artrika
rus-drycksnamngruppen p& -are (jfr Språk o. Stil, 1903, p. 146) men
naturligtvis också äro pleomorfa ord, m. fi.

a Ordet ’gapstare’ är för övrigt rätt gammalt — det
förekommer i ett bröllopskväde från 1736 (Upplands Fornminnesförenings
tidskr. IV, p. 337): ’Så får Ho sitt hiemma, gie Gapstaren di’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free