Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT MEKA OM 8. K. PLEONA8TI8KA BILDNINGAR 35
Till slut ett par små anmärkningar till några av de av
Hellquist anförda exemplen på ’pleonastiska ord\
Snor g ers torde nog få anses för en ren metafor. Ty det är
väl egentligen s. a. s. samma slags ’snor’ i ’snorgers’ och ’snorig
barnunge’, och man har alltså här en på verklig
betydelselikhet beroende bild. F. ö. finns en hel liten grupp av
liknande med ’snor’ bildade djurmetaforer: ’snorhund’ (t. ex. i
.en predikan, som hovpredikanten J. Possieth höll 1725,
citerad i Bergii småsaker III, p. 112: ’näsvisa snorhundar’),
’snor-killing’ (t. ex. i ett ’bonderim* vid A. Grabbs o. E. Gödings
bröllop 1691: ’liss Snörkilln’), ’snorvarg’ (t. ex. Sehlstedt,
1. c. IV p. 98) m. fi. — jfr Rie£z s. v. snor.
Spelorre förekommer också i betydelsen ’uppspelt person,
spelevinker, skojare’, då det väl närmast är ren metafor, och
synes i denna betydelse vara rätt gammalt. I Posten, 1768—9,
n:o 123 omnämnes, på tal om ett nattligt gatuuppträde i
Uppsala, ’en som agerade Spel-orre i den leken’ och ib. n:o 22
förekommer: ’Rackelhanar, Spel-orrar, G-algfåglar, Nattkråkor’;
vidare t. ex. hos Runeberg, Saml. skr., 1876, I p. 433:
’Generalen, en kraschanerad spelorre ur rektorns klass’ och hos O.
Högberg, Den stora vreden (Iduns uppl), p. 210: ’De gömde
spelorrarne [= skojarna e. d.] stego fram’. Om denna
’spel-orre’ är äldre än ’spelorre’ = passionerad spelare (den senare
betydelsen synes dock ordet ha redan hos Kolmodin, BibL
Qwinnospegel II, 1750, p. 288: ’Bankroterare, Spel-årrar,
Ockrare), är spelorren-skojaren kanske ett mellanstadium mellan
spelorren-fågeln och spelorren-spelaren, men det senare kan
ju ändå kallas för ett ’pleonastiskt ord’.
Det av Hellquist i sammanhang med ’spelorre’ nämnda
sjöorre = sjöbuss hos Gustaf III åter är utan tvivel en ren
metafor. Det har även förekommit i senare tid (t. ex. hos
G. H. Mellin, Saml. sv. hist. noveller I, 1873, p. 298: ’en
äkta sjöorre’) och upptages både av Weste och Dalin såväl i
denna figurliga betydelse som i den egentliga av en art
sjöfågel (Weste: grissla, Dalin: dykand). Nu är händelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
