Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
ÅKE \V:SON MUNTHE
den, att sjöf&gelsbenämningar i sv. ej sällan användas såsom
metaforer för ’sjöbuss’. Ett vördnadsvärt och likaledes
kungligt exempel finns i Gustaf I:s Registratur 1536—7, p. 86:
’Hwar i offwerkome kunde någre rethsinnige ok forfarne
krigx-leude och besynnerlige the rette sziöhaner Thå lather them
eder icke vngå’. Vidare från nyare tid t. ex. Carlén, Ett
köpmanshus (1885) III, p. 13: ’De båda gamla sjöfåglarna’
(= sjöbussarna); Fr. Hedberg, Svart på hvitt II, p. 319:
’Han är inte så fin och så ung som den där sjöfågeln’ och
ib. 326: ’Sitt där nu och vänta på din sjöfågel, tills du blir
en gammal nucka’; Pehr Sparre, Sjökadetten2 p. 33: ’Sitter
du där och håller utkik, dyi gamle hafsörn’. Att Gustaf III:s
’sjöorre’ bör jämställas med dessa homosema metaforer torde
nog vara otvivelaktigt1.
Beträffande spegesill kan slutligen erinras, att ’spickesilT
sedan gammalt förekommer som metafor för ’mager person’
(Lustspelet Amman, 1756, p. 37: ’Om du wore en sådan
spike-sill som jag, då kunde dät hända du dågde ther til’ och i
ett Nachspiel från slutet av 1600-t., Samlaren 1892, p. 69:
’Nå, nå, låt wehl, min spicke Sill’), till vilket då måhända
den skånska klättrande spegesillen närmast hör, utan att den
därför behöver förlora sin karaktär av ’pleonastiskt’ eller
pleomorft ord.
1 Den nu allmännast använda sv. djurmetaforen för sjöbuss,
8jÖbjÖm, är kanske icke så gammal (Dalin upptar ordet blott i
egentlig betydelse av phoca ursina, Weste icke alls — det äldsta belägg
jag har antecknat för metaforen är ur V. Rydbergs, Fribytaren p&
Östersjön) och är väl tyskt eller engelskt l&n. (ty Seebär jämte
Wasser-ratze o. a., eng. sea-bear jämte det vanligare sea-dog). Även de
romanska metaforerna för sememet (fr. loup de mer, it. lopo di mare,
sp. lobo de mar) förekomma sporadiskt hos oss, så hos Rydberg], c
p. 271: ’den beskedlige sjövargen’ och hos Starbäck,
Guldhalsbandet, 1879, p. 622: ’Du lede sjöulf — och ett i Carléns
Jungfrutornet, 1869, I, p. 178 förekommande ’unge sjövalp* är väl en
efterklang av eng. sea-dog.
Åke W:son Munthe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
