Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fallande och stigande rytm.
Inom den bundna formen har man sedan gammalt brukat
skilja mellan två rytmiska huvudtyper, s. k. fallande och
stigande rytm. Mindre observerat är det däremot, att samma
fenomen också uppträder inom prosan.
Vad det är, som åstadkommer den ena eller andra rytmen,
har man varit oense om, liksom man väl också med "fallande"
och "stigande" rytm menat olika saker emellanåt. Men för
så vitt man med uttrycken avser en verklig rytfmskillnad, är
problemet nog inte så enkelt, så det skulle bero på närvaron
eller frånvaron av s. k. upptakt, som en hel del metrici
framhålla. Jag tror för min del, att den olika rytmen (åtminstone
till mycket stor del) framkallas genom versfyllnadens
olikartade satsbyggnad: vi få olika typer, allteftersom
huvudak-senten (d. v. s. den logiska tyngdpunkten) placeras i satsens
början eller i dess slut. Naturligtvis kan man även tänka sig
en annan placering, t. ex. på mitten, vilket åstadkommer en
stigande-fallande rytm1. Men då de mest uppmärksammade
grupperna äro den fallande och den stigande rytmens, och
något principiellt nytt vid andra typer ej skulle komma i fråga,
skall jag här inskränka mig till dessa båda huvudtyper.
Av det ovan sagda framgår, att jag ej kan instämma
med Beckman, då han säger, att vi böra tala om "stycken,
vilkas första och övriga takter börja med svag taktdel resp.
med stark taktdel. Det förstnämnda slaget säges ha stigande,
det sistnämnda fallande rytm"2. Ty upptakten anser jag,
1 Exempel hos Sylwan: Studier i svensk värs, sid. 6.
- N. Beckman: Grunddragen av den svenska versläran3, sid. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
