Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
JOHAN NOKD8TKÖM
andra måste man, för att erkänna satsen, vara p& det klara
med, att dessa de "bästa" handskrifterna äro av varandra
oberoende kopior av originalet eller därmed ekvivalenta
avskrifter, dvs. man måste noggrant känna deras stamträd.
Eljest kan man ju absolut icke veta, om icke dessa ■"bästa"
handskrifter gå tillbaka på en avskrift, där de ursprungliga
dialektala särdragen utplånats eller transponerats till en annan
dialekt. Men min kritiker går oförskräckt vidare, föresättande
sig att ha sin "uppmärksamhet riktad på förefintliga
skiljaktigheter mellan de olika handskrifterna och väga dessa*
(s. 221). Han tar, efter sin princip, detta svåra värv lätt och
lekande och utmönstrar till en början alla blott i den "d&liga"
handskriften C förekommande läsarter utan något synbart
varken vägande eller övervägande. Jag har dock, s. 184.
antytt, att C i flera fall synes stå originalet närmare än övriga
handskrifter, och det hade således varit på sin plats, att
min granskare närmare motiverat sin absoluta förkastelsedom.
I det följande skall jag då och då återkomma till dessa
handskriftsfrågor. Jag vill här blott slå fast arten av magister
Smedbergs textkritiska tänkande. Om han än icke visat sig
vidare stark på den punkten, är dock den relativa förtjänsten
hos hans principiella anmärkningar hög i jämförelse med de
forskaregenskaper, han i sin kritiks faktiska detaljer ger
prov på.
Inledningsvis hade jag i min uppsats framhållit, att Br.
Besw. icke utmärkes av några frapperande dialektismer i större
utsträckning och att denna språkligt föga utpräglade karaktär
på sitt vis stämde med antagandet, att Br. Besw. liksom
Rudhelii dikter vore av sörmländsk proveniens. Det gällde
sålunda att se, huruvida de påfallande dialektala uttrycken
och även de i förhållande till det traditionella skriftspråket
icke säkert som dialektala fastställbara språkliga egenheterna
återfunnos i sörmländskan eller icke och om de hade analogier
i Rudhelii autentiska språkbruk. Att i fråga om varje
särskilt fall påvisa, att vi här ha en specifik sörmländsk förin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
