Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
JOHAN NORDSTRÖM
kritikern upptagit 9 sidor (s. 222—230) med sin granskning
av Br. Bes\v:s språk, varvid han funnit alla de av honom
diskuterade språkliga egenheterna, vilka han accepterat, lika
väl kunnat vara götiska som "svenska", och i flera fall
troligen det förra, gör lian s. 231 följande ’märkliga slutsats:
"Genom den föregående undersökningen torde det vara klart,
att särdragen peka på ett sveamål — dock ej något av de
mera utpräglade sveamålen". De Smedbergska "särdragen"
— lika hemma både i Götaland och Svealand — måste
tydligen inrangeras som ett nytt och sällsynt species i
begreppens molniga värld.
Om jag, som sagt, också finner det ändamålslöst att
ytterligare uppehålla mig vid de många premisserna till denna
oväntade slutsats, kan jag dock icke underlåta att göra
ytterligare följande anmärkningar. Min kritiker har icke kunnat
ge en faktiskt bindande motivering för förkastandet av de
ur N, C, E anförda läsarterna. Han har genomgående gett
mina uttalanden en räckvidd, som de icke ha och som
tydligt är markerad. Om jag i den språkliga karakteristiken
icke ansett mig böra underlåta att nämna t: ex. de nästan
konsekvent genomförda skrivningarna med (n)g 4- i och k + i,
är det naturligtvis överflödigt av magister Smedberg att
upplysa om det vanliga häri’ i 1600-talets skriftspråk. Och det
ligger dessutom överdrift i hans påstående, att man i
litteraturen nästan konsekvent möter i-skrivningen. Hos en
sydsvensk som Spegel möter man ofta former utan i (kyrka,
räcka,’ läcka, begge, skänka, röka osv.). Hans
anmärkningar om en del dialektismer i ordförrådet s. 228 ff. äro dels
meningslösa, dels mindre lyckade i andra avseenden. T fråga
om "rallaa är det mig dock ett lika stort som sällsynt nöje
att ge honom rätt trots det icke klanderfria citatet ur Hof.
Själv har jag ej närmare diskuterat betydelsen här. Hans
funderingar om "ramla" äro av det underliga slaget, speciellt
då han finner hs. E mumla på sitt sätt - bestyrka riktigheten
i att med Rietz översätta ramla med "prata bullersamt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
