Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
JOHAN NOUDSTUÖkl
låmm)1. Lika liten tur bar magister Smedberg med sitt
argument n:o 2, ty just söder- och västerut vill dricka gärna bli
drekka (Ericsson s. 94) och söderut stycke bli stöcke (Ericsson
s. 101). Samma öde röner beviset n:o 3. Visserligen sakna
vi jämförelsematerial ur det moderna språket med fall som
allo och stughu, men motsvarades bundin o. d. av ett verkligt
sakförhållande, kunde därtill anmärkas, att (enligt Ericsson s.
92 f.) dylika particip former äro inskränkta till norra och östra
Sörmland, liksom fallet är med ord på -il (kiärill bl. a. i hs.
E v. 239, som Smedberg sedan vill visa vara "götisk").
Ingen ljusning inträder i min kritikers situation vid den 4:de
punkten, ty Ericsson upplyser (s. 145), att svaga maskuliner
på -a istf. -e är "ett drag, som kännetecknar Södertörn (sdt.)
och östligaste sdm. (Söderteljetrakterna) och i någon ringa
mån även nordligaste sdm.", alltså icke "södra, sydvästra
eller västra delarna av Sörmland". Samma tragik vilar över
beviset n:o 5, ty påträffas bindevokal i sörmländskan, är det
just i de västra (och ev. sydliga) trakterna av landskapet,
under det att den saknas företrädesvis norr- och österut.
(Ericsson s. 186 f.)
Hade sålunda min kritiker låtit premisser och slutsats
hänga ihop, hade han och jag haft nöjet att komma till
samma slut: att språket närmast tyder på norra och östra
Sörmland. Visserligen säger han reservationsvis, att vi sakna
genuina upplandismer och Södertörnsspråk (han har utan
vidare förkastat de läsarter, som tyda därpå) men han kan
icke komma ifrån att de 5 bevisen alla av honom kallats
Mi modernt sveamål förekommande särdragu och med dylika
bevisar man ju ej, "att vi ej ha att göra med någon
utpräglad sveamålsdialekt". Ävenledes förklarar min kritiker sig
under undersökningens gång ha funnit "flera
överensstämmelser med götiskt språkbruk" men dessa betyda ju intet,
om de äro gemensamma med sveadialekterna, och något götiskt
särdrag har han icke uppvisat. Hans slutsats är därför från
1 Ord av typen kall tyckas i hela Sörml. ha a (ib. s. .85).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
