Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUÖLLOPSBESWÄRS IHOG KOMME LSZE, ETC.
61
v. 150 flotrike, vilka som citat äro riktiga (dock står v. 112
flotiga) men som bevis av den vanliga Smedbergska valören.
Ty för det första är E:s stavning en mycket osäker grund
att bygga på (jfr skrivningar som matt (mat), lååt, blåty gråt,
spott, lop, skott, spräck, kroock osv.). Tör det. andra, om
nu vokallängd avses, kan det anmärkas, att flöt är antecknat
även från norra Sörmland (Ericsson s. 75). För det tredje
har uppsvensken Rudhelius, gentemot vilken Smedbergs
distinktion är riktad, just samma form flot i flot-stek-osande
(En bepr. Br. Fest v. 206).
Min kritikers förråd på "götiska" bevis är härmed ej
uttömt, utan han övergår nu till "en del ord, som avskrivaren
ej förstått, då de varit främmande för hans språkbruk och
som han därför ersatt med andra ord" (s. 234).
1. "v. 18 hampspinckar (C hampspinckor, övr.
hämp-lingar, hämp-likor)." Citaten riktiga (C dock hampspinkor,
utan c, och det sista stavas: hämplickor (A, N), hämplikor (B).
Men min granskare har formulerat dilemmat oriktigt. Frågan
gäller ej, som han framställer den, huruvida hämpling är ett
typiskt "svenskt" ord, som götaavskrivåren ej förstått. Ty
ordet förekom säkert ej i den text, han hade framför sig,
utan anträffas blott i en hs. (N) och där som en senare
införd ändring från det ursprungliga Hämplickor, som att döma
efter A och B synes ha varit det originala ordet. Att E ej
kan vara en avskrift av N tror jag mig ha visat i min
uppsats s. 182 ff. Smedbergs uppgift hade således bort vara, att
visa upp, att Hämplickor ej förståtts av avskrivaren och
därför ändrats till hampspinckar, som å sin sida ej är någon
typisk götism, efter vad Smedberg själv synes vidgå, och
som likaväl kan vara sveamål (se min appsats s. 127).
2. "v. 99 i rut och strut, se föreg." E har, likasom C,
"i rut och i strut", eljest är citatet korrekt. De övriga liss.
ha samtliga rut och strut, vadan fallet icke kan hänföras till
ord, främmande för avskrivarens språkbruk, och som han
därför ersatt med andra. Vad själva sakfrågan beträffar, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
