- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
62

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

JOHAN NOKDSTKÖM

Smedberg ej bestritt möjligheten av det riktiga i min
tolkning av dessa ord (se hans uppsats s. 230 och min s. 128)
och jag finner själv ingen anledning att ansluta mig till hans
förslag, som synes mig passa sämre i sammanhanget.

3. "v. 172 brede. N har bredde, som enligt Nordströms
säkert riktiga tolkning bör fattas som (te) bredde = till bredds.
Här har E-skrivåren st&tt frågande inför ett okänt ord och
ändrat så som han ansåg bäst för meningens skull."
Iakttagelsen är god. Mon ändringen kan ju likaväl ha gjorts
av landsman, som fann uttrycket nog så starkt dialektalt.
E:s stavning är ju f. ö. icke mycket att bygga på.

4. "v. 185 läcker bit för övriga handskrifternas läcker
bisk. Bisk är en form, som jag ej anträffat hos någon götisk
författare eller dialekt, som alla ha bit". Citatet riktigt,
frånsett att E skriver läckerbijt. C har läckerbit, A läcker bisk.
Smedberg kan heller ej uppvisa ordet i någon mälardialekt,
frånräknat de båda litterära beläggen hos Sylvius och
Schroderus. Ordet är ju f. ö. lånat från tyskan och är därför föga
lämpligt som bevis för dialektal skillnad.

5. "v. 202 krämmare, övr. hskr. krämare". Min
granskare medger dock möjligheten, att de övriga handskrifternas
krämare betyder ett uttal med -mm-, vilket ju förefaller
sannolikt på grund av det följande skiämmare och
vanligheten av inrim. Även om så icke vore, kan väl ingenting
bevisas av exemplet, vilket f. ö. är något malplacerat som
ett fall av oförstådda dialektismer. — I detta sammanhang
anmärker Smedberg ävenledes såsom något påfallande, att E
i flera fall skriver dubbelt m; där övriga handskrifter ha
enkelt m, därmed konstaterande en skillnad mellan "svenskt"
mål, som i stor utsträckning bevarat ä* + m, och "götiskt",
som har ä* + mm. "Ur E kunna anföras i motsats mot övr.
hskr.: fördömma, berömma, strömmar, gömma, slämmare,
skiämmare. a Med dessa exempel förhåller sig i verkligheten
så-unda:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free