Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUÖLLOPSBESWÄRS IHOG KOMME LSZE, ETC.
69
Besw. av honom betecknats som en ävenledes sörmländsk
dikt. Någon individuell skillnad väl ej heller; dels är ju
fallet alldeles enstaka, dels borde för Friarelycka något dylikt
fall kunna uppvisas, för att man skulle ha rätt att i Br.
Besw. fråga efter något liknande.
2. Smedberg anmärker vidare, att Rudhelius flera gånger
har uta, vilket är vanligt i hela Sörmland, under det Br.
Besw. konsekvent har utan. Ordet saknas tyvärr i
Friarelycka, vilket min kritiker borde anmärkt. Man kan sålunda
ej här belägga den eljest i denna dikt skönjbara tendensen
mot mera skriftspråksmässiga former. För att ett abevis" av
denna art skulle bli i någon mån vederhäftigt, borde det
konsekvent kunna uppvisas i bägge Rudheliusdikterna. Även
i så fall vore det ytterst svagt, så länge man icke med
visshet kan säga, huru förhållandet varit i Br. Besw:s
originalhandskrift. Och om också där stode utan — kunde man ej
tänka sig, att skalden funnit det ovårdat att hålla på med
sitt dialektala uta och snyggat upp det till riksspråksform?
— Smedberg vill heller ej påstå, att här någon dialektal
skillnad föreligger, "emedan uta är vanligt i hela Sörmland
(Ericsson sid. 129, Södertörn dock mera ovanligt utom i
sammansättningen utapå)." Denna parentes, jämte många andra
dylika fall, har kommit mig att storligen undra Över det sätt,
varpå Smedberg läser sina källor. Att det ligger ett
visionärt drag i hans kritikerpsyke, måste dock vara höjt över
allt tvivel, ty för en vanlig dödlig står på det åberopade
stället icke ett ord, som kunnat ge anledning till
anmärkningen inom parentesen. Det innebär fastmer, att utan
regelbundet — utan någon anförd inskränkning — förlorat sitt n.
I sammansättningar som utapå hör man icke sällan n-former,
"men knappast oftare i Sdt. än i Sdm."
3. Liknande prestationer i fråga om exakt och
omdömesgill metod finna vi i den stora "skillnaden" n:o 3.
"Rudhelius har i motsats till författaren av Br. Besw. en stor
förkärlek för adverb på -liga: inalles 17 ex. mot 9 på -ligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
