Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BHÖLLOPSBESWÄKS JHOGKOMMELSZE, ETC. 71
"svenska" skulle skriva tridie, de "götiska" tredie. "Så ha
Schroderus och Bureus tridie, Lex. Linc. tredre el. tridie
(märk ordningen!), G. Dalstierna tredie." Detta lilla citat är
ett konglomerat av halvsanningar och förvanskningar av fakta.
Schroderus har både tridie (Janua 26) och tredie (registret),
Lex. Linc. har uteslutande tridie: i Index. Sveco-Lat. 4 gånger
och i de latinska motsvarigheterna över ett dussin gånger.
Varifrån får då Smedberg sin uppgift? Genom en tillfällighet
har jag lyckats uppdaga det. Hesselman (De korta vokalerna
etc. s. 128) anför ett tredie ur Lex. Linc. och bifogar inom
parentes: sapa. Slår man upp ordet finner man: "Sapa:
in-sudit wijn til tredie delen, at allenast tridie delen igen är".
Det var alltså pudelns’kärna och skälet till "tredie el. tridie
(märk ordningen!)". För 1600-talet torde det allt vara komplett
omöjligt att på ett enstaka tridie eller bidia grunda någon
dialekthypotes. Därtill äro bägge formerna hos götiska författare
för uppseendeväckande vanliga. När Smedberg vidare
meddelar, att "uppländskan har trijd", är detta en av hans
vanliga halvsanningar, ty enligt Hesselman (a. a. s. 128) synas
formerna med -e- vara lika vanliga. "I Sörmland heter det
tridie norr-österut men tredje söder-västerut (Ericsson anf.
arb. sid. 91). . . . Tridie hos Rudhelius är alltså fullkomligt
i stil med hans övriga uppsvenska språk." Så långt är det
ett nöje att kunna ge min kritiker rätt. Men därmed är
också icke mycket vunnet.
5. Mag. Smedberg har vidare observerat, att Rudhelius
(Br. F. v. 209) har fänster och Br. Besw. v. 235 fönster.
"Enl. Ericsson (a. a. s. 111) användes fänster norr-österut.
fönster västerut och i söder. Vilket senare alltså stämmer
med min åsikt om Br. Besw:s dialektala ursprung". Ett i
sanning blygsamt argument, då dessa former hos
riksspråksskribenterna synas förekomma om varandra, så t. ex. har
Schroderus (Janua) både fönster och fänster.
6. Beträffande ordet grymbiören-daler hos Rudhelius
(Br. F. v. 190) har Smedberg den, så vitt jag kan se, riktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
