Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BüDO ’BÅDO’ OCH BUDIT ’BETT’.
81
Halland, Dalins hembygd, enligt A. Bondeson Halländska
sagor s. 133 böe* ’bådo’ och enligt Wigforss S. Hallands
folkmål gue ’gåvo’ m. fi. former (vilkas vokal enligt W. går
tillbaka på urspr, kort w, se s. 277—279), i Västergötland
enligt Belfrage (Verbet i Vestgötamålet) konj. böe, gove och
i Småland Ö. Härad enligt Gadd konj. büe, gue. Och vidare
visa sig samma vokaler, u eller öppet å, också till stor del
i pret. part. och sup., t. ex. S. Halland güed o. dyl. ’givit’ (jfr
goen ’given’ hos (Bondeson), Västgl. boet, Smål. biien sup. butt
och sup. gutt ’givit’ samt — i dialekter, som icke ha
preteriti-formerna, — Bohuslän guvve, guvven, Södermanland, Närke,
Uppland, Västmanland, Dalarne, Gästrikland (mer eller mindre
vanligt) guvi o. dyl. ’givit’, Dalarne, Uppland (sälls.) büdi
o. dyl. bett2. Vokalisationen i dessa former är st undom, men
icke som regel identisk med vokalen i samma former av
para-digmen bjuda och bryta: i Ö. Härad heter det konj. bjue,
brüte, part. bjuen, bruten, sup. bjutt, brutet, men i Halland
ha vi enligt Wigforss former som komma av (långt) ö — jfr
Dalins bödo — och i Västgl. (Skaraborg) heter det konj.
söpe och sup., part. söpet, sopen (bröet% boet ~ bjutt) vid sidan
av böe, gåve. Däremot är den i regel identisk med vokalen
i samma former av sitta3, gitta (i den mån detta är starkt)
och vara samt av bära, skära ocli stjäla: jfr t. ex. S. Halland
gQd& (lmalf.!) pret. plur. a v jida ’gitta’, gtfd&t sup. ’gittat’( <,
-u- enligt Wigforss), vidare sude, südet av sitta, stille, stüled
av stjäla: i Ö. Härad konj. sutte, viire, bure, skure, stille,
part. buren, skiiren, stulen, sup. suttet, vutt vatt), büret,
skuret, stulet, i Västgl. süte, vore, bore, sköre, stöle, sup. suet,
STMeJ ’gittat’, feöertf, skoert, stoert; jfr även i Värmland
1 o betecknar här och i det följande öppet å (o) eller närstående
nyanser, som &terg& på gammalt kort u 1. o; ü betecknar öppet u
som långt.
8 Se vidare Linder S. Möremålet, Kallstenius Bärgslagsmålet
Leander Holsljungamålet m. fi.
8 Även av ligga finnas liknande former med u.
Språk och Stil. XVII 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
