- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
108

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

AXEL L1NDQVI8T

behaga i glossaret och har sålunda uppfattat det här med
samma betydelse som det har i nusvenskan: daß ich dir
ge-falle. Och denna uppfattning är väl förenlig med det föreg.
Migh äj förglöm!

Likväl är jag oviss, om den uppfattningen är den riktiga.
behagha använder Bärgbo ofta i betydelsen ’tycka om’, ’ha kär’,
som Hjelmqvist påpekat i Arkiv f. nord. fil. XVIII s. 349.
Jfr SAOB B sp. 839. Jag citerar ett par av de av honom
anförda versarna:

"Hwem är dän iagh skulle mer

Än min Alidor behaga,u Fyratijo små Wijsor 31, i.

uHwi skulle iagh behaga mehr

Clorinde när hon inthet föllier migh.u ibd. 35, 3.

Den betydelsen har verbet, misstänker jag, även på vårt
ställe. Meningen blir då: Det enda jag berömmer mig av,
är att jag har dig kär — ett naturligt svar på Cydalys’ ord

Tänk, Hylas min, at trohet din är digh till en stor ähra!

S. 188 r. 5 (Börk Darius):

Alexander. Sij wäl, hwad mäktig ä een oombytlig dygd!

War segersälla makt ha nu dänn orten funnit,
dijt ingen dödlig tänkt, wij nånsin skolat hunnit;

wij, som i stoåra ting ha warit oförfära
ok fåth däd lof, som dygd dokk många hiältar sön.

Utg. översätter ordet dygd på båda dessa ställen med
’dugande kraft’. I synnerhet på det senare förefaller den
tolkningen föga lycklig. Jag föreställer mig, att det är
det latinska virtus, som föresvävat författaren, när han skrivit
dygd och att han i denna vanliga översättningsglosa till virtus
inlagt det latinska ordets ursprungligare betydelse ’mannamod’,
’mandom’ eller, som han i samma scen (Valda Stycken s. 189 r.
4) skriver, manhetf en ordbildning, som väl delvis är gjord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free