Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett nytt fång danismer.
Står man inför uppgiften att bestämma, huruvida ett
ord är danism eller inte, mötes man ej så sällan av åtskilliga
svårigheter. Det är ibland så många möjligheter, att man
endast med yttersta tvekan kan bestämma sig för en enda.
Tag t. ex. skälmeri, ’skälmaktighet\ ’skalkstycke’, som läses
hos Fallström, Sv. Nat.-Litt. 20, 312, Nilsson, Barbarsk.7 212.
Landquist, Ess. 262. Detta ord skulle kunna vara dels en
svensk analogibildning, dels ett upplivande av samma äldre
svenska ord, som levde under 1600- och 1700-taien (Dahlgren),
dels, vad åtminstone Ossiannilsson beträffar, sydsvenska,
eftersom Lyttkens-Wulff uppföra det i sin ordlista, dels en
ger-manism, t. schelmerei, dels en danism eller norvagism, vilka
båda senare jag ej åtskiljer i denna uppsats, d. skælmeri.
Hos Landquist, som begagnar det i en essay över Björnson,
är det sista alternativet sannolikast, och Fallström har väl
varit utsatt för dansk påverkan. Ett annat sådant avlett ord
snärperi, ’tillgjordhet’, ’pryderi* (Erdmann, Mod. Real. 39),
är rena danskan, d. snerperi.
När Almquist, Tre fruar2 572, skriver upplyftelse,
’upplysning’, ’upphöjelse’, kan han ha bildat det analogt efter
en mängd ord på -else eller möjligen haft det fsv. uplyptilse
i tankarna, men ännu sannolikare är, att han direkt påverkats
av det d. oplöftelse. Omedelbart från danskan komma
bemäk-tigelse, ’erövring* (Erdmann, Mod. Real. 82:
bemäktigelse-tagandets fröjd), förlovelse, ’förlovning’ (Ola Hansson, Före
Gift.2 11: de långa förlovelsens dagar), förtrollelse,
’förtrollning’, ’tjuskraft’ (Hedberg, Ett. dec. I, 232: den Jacobsenska
stilens förtrollelse), invigelse, ’invigning’ (Fröding, Eftersk. II,
146 (1898): magiska invigelser; Elkan, Sv. Nat.-Litt. 20, 194
(1899): till invigelse av hans teater), inövelse, ’inövning (Böök.
Ess. 189), livsförelse, ’liv’, ’levnadssätt’ (Ola Hansson, Sv.
Nat.-Litt. 20, 161: inom individens livsförelse; jfr livsföring,
t. lebensführung, Cavallin, Horatius’ tankev. (1916) 15, Alb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
